Kinesiska djurmarknader Àr verkligen ingen upplyftande syn.
Det handlas med djur av allehanda slag. Allt frÄn levande höns och kaniner till ormar och sköldpaddor sÀljs som matvaror. Utrotningshotade djur byter Àgare för att anvÀndas i traditionell kinesisk naturmedicin. Djuren tillbringar sina sista timmar i livet i trÄnga burar. NÄgra flÄs levande.
Sakta, sakta börjar livet Ă„tervĂ€nda till Wuhan, den kinesiska stad dĂ€r det nya coronaviruset först upptĂ€cktes. Friska invĂ„nare har fĂ„tt börja gĂ„ ut. Medan regimen firar âsegernâ över viruset, oroas lĂ€kare över att smittade personer frĂ„n utlandet ska leda till en andra kinesisk utbrottsvĂ„g.
Oron Àr befogad. Antalet nya fall av coronasmittade i Kina var under söndagen 108, den högsta siffran pÄ sex veckor, upp frÄn 99 dagen före.
Men det som oroar Àn mer Àr att de kinesiska djurmarknaderna börjar slÄ upp sina portar igen. Det totalförbud för handel med vilda djur som infördes i samband med att covid-19-epidemin bröt ut visade sig vara temporÀrt. Inte permanent som mÄnga hade hoppats pÄ. De kinesiska ledarna leker med döden, i form av de varma, kvava och överfulla djurmarknaderna.
Globalt har covid-19-pandemin skördat över 100 000 liv och orsakat en av de största ekonomiska kriserna i modern tid. Men det tycks inte bekymra de kinesiska ledarna. De vakter som placerats ut vid marknaderna tycks, enligt samstÀmmiga uppgifter, vara mer intresserade av att se till att ingen dokumenterar vad som försiggÄr dÀr Àn att kontrollera sjÀlva handeln.
PÄ sitt sÀtt Àr det förstÄeligt. I varje fall sett ur en ekonomisk synvinkel. Handeln med exotiska djur berÀknas omsÀtta 73 miljarder dollar.
Men det förringar pĂ„ intet sĂ€tt Kinas agerande. Alla djurmarknader mĂ„ste stĂ€ngas. Och det för gott. Flera av de senaste Ă„rens dödliga virus har uppstĂ„tt i kontakten mellan mĂ€nniska och vilda djur: Asiaten H2N2 1956â1958, fĂ„gelinfluensan 1997, SARS 2002â2003 och nu covid-19. De har bildats i mutationer i fĂ„glar, i fladdermöss och med stor sannolikhet ocksĂ„ i bĂ€ltdjur.
Smittat frÄn djur till mÀnniska och sedan frÄn mÀnniska till mÀnniska.
Den frÀmsta anledningen till att stÀnga de kinesiska djurmarknaderna Àr att rÀdda mÀnniskoliv, att försöka minska antalet framtida pandemier. Men det finns ytterligare ett tungt vÀgande skÀl till varför dessa fruktansvÀrda marknader mÄste stÀngas. Och det handlar rÀtt och slÀtt om djuretik.
Det Ă€r som Europaparlamentarikern Fredrick Federley (C) skriver i en debattartikel i Expressen (1/4 2020): âDet Ă€r dags att sluta Ă€ta fladdermöss och myrkottar, eller se pĂ„ nĂ€r djur flĂ„s levande. Inte bara eftersom dessa marknader Ă€r smittohĂ€rdar av sĂ€llan skĂ„dat slag, men ocksĂ„ pĂ„ grund av det djupt oetiska i djurens behandling.â
NĂ€r Kina talar med omvĂ€rlden sĂ„ talar man med âmaktens sprĂ„kâ. Ett land som talar maktsprĂ„k mĂ„ste mötas med, just det, maktsprĂ„k.
Det Ă€r hög tid att vĂ€stvĂ€rldens ledare gĂ„r samman, reagerar och agerar. Talar klarsprĂ„k. Ăr tydliga i sina kontakter med Kina. Ekonomiska sanktioner, som det redan börjar pratas om, inte bara i den amerikanska kongressen, utan Ă€ven i det brittiska och australiska parlamentet, Ă€r en möjlig utvĂ€g. Oavsett vad man vĂ€ljer sĂ„ mĂ„ste nĂ„gonting göras.
En sak ska vi nĂ€mligen ha klart för oss: StĂ€nger inte Kinas och övriga Sydostasiens djurmarknader Ă€r det inte frĂ„gan om nĂ€sta dödliga virusangrepp kommer â utan nĂ€r det kommer.