Promenera mera.
Det finns en hel uppsjö av ”den nya tidens gissel”.
Det går knappast att läsa en tidning, se på ett tv-program, eller prata med familj, vänner och bekanta, utan att det förr eller senare handlar om gissel av allehanda slag: Vi förstör vår miljö i en allt snabbare takt, vi röker, dricker och spelar för mycket, vi mobbar och blir mobbade. Och vi äter fel. Sammantaget gör vi en massa saker som vi inte borde göra.
Senaste larmrapporten om vårt ohälsosamma och skadliga leverne härstammar från Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Nära hälften av svenskarna i yrkeslivet, eller 46 procent, har hälsofarligt dålig kondition. Andelen har dessutom ökat dramatiskt sedan mitten av 1990-talet, från 27 till 46 procent.
Gränsen för riskabelt dålig kondition är i studien satt till strax över det värde som brukar krävas för att klara av en tio minuter lång promenad i rask takt utan vila. Det klarar alltså inte nära hälften av svenskarna i åldern 18 till 74 år. Skrämmande är bara förnamnet.
GIH-studien ordar inte mycket om vad det är som har förändrats i svenskarnas vardag som fått konditionen att försämras så dramatiskt. Stillasittandet har ökat, ja, vi svenskar har också lagt på oss några kilon extra. Men enligt GIH-forskaren Elin Ekblom Bak räcker det inte som förklaring. Kopplingen till viktuppgång kan till exempel bara förklara en tredjedel av fallen.
Snarare handlar det om att det är den spontana, dagliga motionen som satts på undantag. Det kan handla om så enkla saker som att promenera till och från jobbet, ta trapporna i stället för hissen eller spontanidrotta tillsammans med barn och barnbarn. Om ingenting görs är risken överhängande att de vanliga folksjukdomarna kommer att öka snabbt de kommande årtiondena.
Cancer och andra folksjukdomar går bevisligen att förebygga med hälsosammare levnadsvanor. Sveriges totala kostnader för hälso- och sjukvård, och förlorade inkomster till följd av sjukfrånvaro eller för tidig död, beroende på kost, fysisk aktivitet, alkohol och tobak, har beräknats till 50 miljarder kronor per år. Det är kostnader som sjukvården i längden får svårt att bära.
Bevisligen har samhället misslyckats med den ständigt pågående informationskampanjen; att det är inte bara nyttigt utan också nödvändigt att motionera och leva lite sundare.
Vi kan i dag skratta åt major Ugglas, den svenska radiogymnastikens fader, ”Öppna fönstret, upp med armarna och blås ut”. Men det han predikade redan 1929 är gångbart även i dag. Att det är bra att röra på sig.
Som vanligt är det ont om universallösningar. Men vad som krävs för att hejda utvecklingen är ett brett samarbete mellan frivilligorganisationer, kommuner, landsting och statliga myndigheter. Det kan till exempel handla om mer fysisk aktivitet i skolan. Barn är fysiskt inaktiva 68 procent av sin vakna tid.
Det kan handla om arbetsgivare som inser behovet av och vinsterna med anställda som mår bra och som på olika sätt uppmuntrar fysisk aktivitet, på eller utanför arbetstid. Belastningsskador har blivit en av de vanligaste orsakerna till anmälda arbetsskador. Inte minst inom vård- och omsorgsyrkena, med alla tunga lyft, och inom barnomsorgen.
Men det handlar också om oss själva. Eller som forskaren Elin Ekblom Bak säger: Att vara aktiv behöver inte vara komplicerat. Ta en rask promenad, köp en hund. Det finns mycket du kan göra som du inte ens behöver byta om för.