Malin Lernfelt är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
HVB-hemmen är ett nationellt sorgebarn. När tillsynsmyndigheten IVO i december förra året släppte en rapport som sammanfattade de granskningar man gjort under 2024, framkom det att förekommer såväl våld, hot och övergrepp på de boenden som vars uppgift det är att ge utsatta omhändertagna barn och ungdomar en trygg tillvaro och adekvat omvårdnad. IVO lyfte också allvarliga brister i såväl verksamhet som på ledningsnivå, vilka utmanar vårdens säkerhet och kvalitet. Värst av allt är kanske att våldet inte bara utövas mellan placerade ungdomar utan att de vuxna, det vill säga personalen, utsätter de unga för kränkningar och våld.
Den alltför ofta helt fruktansvärda miljön hänger ihop med de alltför slappa regler som gällt när det kommer till vilka som får driva och arbeta på boenden för omhändertagna ungdomar och bristande kontroller av vilka som arbetar där. Bland annat Polisen har efter en kartläggning larmat om att flera hem både drivs och bemannas av personer kopplade till organiserad brottslighet. I ett pressmeddelande (26/8 -24) sade Peter Allheim, kommissarie vid Noa, ”att upphäva barns grundläggande rättigheter till fri rörlighet och sedan placera dem i inrättningar som inte bara saknar korrekta vårdprogram utan till och med drivs av grovt kriminella är extremt allvarligt. Det här riskerar att göra att vissa barn kommer ut i sämre skick än vad de var i när de placerades på HVB”.
Polisens varningar fick uppenbarligen en del kommuner att äntligen agera. I januari i år meddelade bland annat Göteborgs kommun att man säger upp avtal med ett HVB-hem där en kontroll visat att 20 procent av personalstyrkan kan kopplas till kriminalitet. Bland dem som hade hand om ungdomarna fanns personer som dömts för saker som grov misshandel, narkotikabrott samt våld mot tjänsteman och våldsamt upplopp. Det säger sig själv att det borde vara omöjligt från första början att personer med sådan bakgrund anställs för att arbeta i en så känslig miljö som det här handlar om.
Nu har även regeringen reagerat. Häromdagen meddelade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) det från och med 1 juli i år blir ett krav (inte som tidigare bara en rekommendation) att personal vid HVB ska ha minst en tvåårig eftergymnasial utbildning inriktad mot socialt arbete, socialpedagogik, beteendevetenskap eller annat relevant ämnesområde.
“Alla barn och unga inom den svenska barn- och ungdomsvården ska ha rätt till en trygg placering, som kan ge den vård, trygghet och säkerhet som krävs. För att lyckas med en kvalitetshöjning av HVB-vården är det av yttersta vikt att personalen har kompetens att kunna ge den vård och omsorg som krävs”, säger Waltersson Grönvall.
Ökade krav på utbildning för personalen är en viktig reform. Det krävs dock ytterligare insatser och regelskärpningar för att stoppa att tillstånd säljs och köps och att oseriösa och brottsliga aktörer ger sig in i omsorgsbranschen. Om politikerna inte förmår sätta stopp för den utveckling som skett har de ungdomar som omhändertas inte en chans. De hamnar ur askan i elden. Från en destruktiv miljö på hemmaplan till en samhällsvård som kan vara ännu värre. Med oerhört allvarliga konsekvenser för både individ och samhälle.