Vem ska betala för nödvändiga klimatanpassningar?

Klimatanpassningsutredningen sätter fingret på att det är bråttom för både staten och kommunerna att agera för att minska riskerna med översvämningar. Men det kommer att kosta.

Kommuner och fastighetsägare behöver bli bättre på att hitta skydd mot klimatförändringarna.

Kommuner och fastighetsägare behöver bli bättre på att hitta skydd mot klimatförändringarna.

Foto: Suvad Mrkonjic/TT

Ledare2025-07-19 08:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Trots att det länge har varit känt att klimatförändringarna gör att havsnivåerna höjs fortsätter vissa kommuner att ge bygglov till enskilda som vill bygga strandnära, eller ännu värre, planerar kommuner bostadsområden, ja hela stadsdelar, vid vatten. Människors längtan att bo vid vattnet är stor och många verkar blunda för de konsekvenser som kan uppstå vid översvämningar. Utredningen Bättre förutsättningar för klimatanpassning (SOU 2025:51) är ute på remiss och det finns anledning för kommuner och många andra samhällsaktörer att fundera över vad som är rimligt i samhällsplaneringen framöver. Det börjar bli bråttom.

Av utredningens elva förslag riktas flera till de svenska kommunerna, framför allt de som ligger kustnära. De föreslås få i uppdrag att “städa upp” bland gamla detaljplaner som på pappret ger människor möjlighet att bygga strandnära. Eftersom det kostar kommunerna både tid och pengar att ändra detaljplaner undviker de det i det längsta. Även om det också för kommunen är en fördel att se över gamla detaljplaner måste staten bidra ekonomiskt för att få fart på arbetet.

VA-huvudmännen får också tydliga lagkrav på sig om utredningens förslag går igenom. Branschen måste klimatanpassas snabbare, inte minst måste kapaciteten hos dagvattensystemen ses över, vilket egentligen borde ha gjorts på branschens eget initiativ för länge sedan.

I samband med att utredningen presenterades i maj tog branschorganisationen Svensk Försäkring upp fastighetsägarnas roll och att deras kunskap inte är tillräcklig. Utredningen vill att kommunernas byggnadsnämnder ska få en skyldighet att upplysa fastighetsägare om risker att bygga nära vatten, men försäkringsbranschen tror inte att det räcker. Det är ju inte säkert att fastighetsägarna tar informationen till sig. Många som köper fastigheter tror att de kan lita på att om kommunen har gett bygglov så har kommunen också ansvaret om tomten skulle översvämmas. Det kan bli enorma kostnader för enskilda när försäkringsbolagen vägrar kompensera, vilket flera redan blivit varse.

Katarina Erlingson
Katarina Erlingson

Klimatanpassning kommer att kräva tuffa beslut och besvärliga åtgärder, där finansieringen kommer att vara en del av problemet. Kommuner måste sluta planera stora bostadsområden i strandnära lägen, det blir i grunden orimligt att göra som Vellinge kommun tvingas göra, att bygga skyddsvallar runt hela Falsterbonäset. En annan särskilt riskutsatt kuststräcka är hela sydkusten, där bland annat Trelleborgs kommun har en omfattande gräns mot havet. Havsnivåerna, särskilt i södra Sverige, kommer att stiga fortare än landhöjningen och det gör åtgärder där mer akuta, vilket poängteras i utredningen.

Det är positivt att hela vår kuststräcka nämns som särskilt riskutsatt. Vi kommer att trycka på för att staten också tar ansvar för finansieringen, säger Johannes Hagström, tf hållbarhetschef i en artikel på Trelleborg kommuns webbplats.

Det kan Trelleborg antagligen bara räkna med till viss del. När kommunen fortfarande ger bygglov till strandnära hus och planerar för en hel kuststad i det gamla hamnområdet är det garanterat att kommunen själv får ta en stor del av kostnaderna för klimatanpassningsåtgärder. Men eftersom det är bråttom att hitta åtgärder måste staten ge möjligheter till medfinansiering, både för enskilda fastighetsägare och för kommuner.