Monteringsfabriken på Volvo i Torslanda i Göteborg. Europeisk bilproduktion kan drabbas hårt av USA:s tullar.
USA har meddelat att de tänker höja tullarna mot omvärlden. Landet inför en basnivå, där varor från alla världens länder, beläggs med en tull på 10 procent. Men varor från vissa länder beläggs med högre tullar. För Sverige och EU kommer nivån vara 20 procent. Vid sidan av dessa regler har USA också beslutat att införa 25 procentiga tullar på all bilimport till USA.
Det finns tre huvudskäl till varför länder ibland inför tullar på varor. Det första skälet är att landet vill skydda inhemsk industri mot utländsk konkurrens. Tanken är att utländska varor ska bli dyrare än de inhemska varorna och att konsumenterna i landet ska köpa det som producerats där. På kort sikt kan detta fungera, men på lång sikt finns det risk att utvecklingen i den inhemska industrin stannar av eftersom den inte behöver konkurrera med utlandet.
Det andra skälet är att staten behöver pengar. Tullar är en sorts skatter som den som importerar en vara från utlandet måste betala. Det blir oftast mindre protester när staten höjer en tull än när de höjer andra, mer synliga skatter. Därför kan stater vilja ha tullar på vissa varor. I slutändan är det dock trots allt befolkningen som betalar för tullarna. Antingen genom att priset på mat och kläder stiger, eller genom att utbudet i affärerna minskar då utländska varor försvinner.
Ett tredje skäl till att införa tullar är om ett land vill upprätthålla vissa miljökrav eller andra standardnivåer på produkter. Det kan var dyrt för de inhemska företagen att leva upp till vissa miljö- eller kvalitetskrav. Utländska produkter som producerats utan sådana krav kan då bli billigare och konkurrera ut de inhemska på orättvisa grunder. I sådana lägen kan stater använda sig av tullar som ett verktyg. När länder förhandlar om frihandelsavtal är gemensamma miljökrav och andra standarder ofta en viktig del i förhandlingarna.
Alla dessa skäl för tullar måste vägas mot huvudargumentet mot tullar. Det är att länder med höga tullar mot omvärlden kan behöva kämpa ekonomiskt. Varor från omvärlden blir nämligen dyra samtidigt som landets företag behöver tillverka sådant som egentligen kan göra billigare i utlandet.
Life science. Biomedicin, bioteknik och läkemedelsutveckling är grunden för viktig svensk export till USA.
Ur ett västerbottensperspektiv vore strafftullar mot USA bara dumt. Enligt en färsk sammanställning från Länsförsäkringar går bara sex procent av exporten från länet till USA. Krånglar Amerika finns det alltså andra som vi kan handla med. Till exempel de nordiska länderna och Tyskland.
Men det finns regioner i Sverige som är mer sårbara för amerikanska tullar. Västra Götaland med sin bilproduktion är ett exempel. Uppsala län med sina stora företag inom biomedicin, bioteknik och läkemedelsutveckling är ett annat. De företagen riskerar ta skada av USA´s tullar och för att skydda dem från amerikansk konkurrens i Sverige kan det bli nödvändigt för politiken att agera.
Men ett sådant svar kommer vi alla behöva vara med och betala för. Tullar mot USA skulle göra livet dyrare i Sverige. Därför finns det goda skäl för alla politiker att ha is i magen. Vi norrlänningar har inget att vinna på ett handelskrig. På lång sikt har varken Sverige eller EU det heller.
Donald Trump skadar USA och världen med att sätta Amerika först. Frihandel och samarbete över gränserna är bättre för alla.