Bröstbuss. Regioner som har många mobila enheter genomför ofta fler mammografiundersökningar.
Trots idoga reklamkampanjer där allt från cancerfonden till sminkföretag och lokala bagerier påminner kvinnor om att “kolla brösten” är det alltför många kvinnor som missar sina mammografiundersökningar. Att det är viktigt att dyka upp på sin bokade tid är alltså ingen skrämselpropaganda för att sälja rosa band, nagellack eller bakelser som ser ut som bröst. Det är livsviktig samhällsinformation som måste nå ut.
Enligt en rapport från Socialstyrelsen upptäcks sex av tio bröstcancerfall vid undersökningen. Därför måste de regionala skillnader som finns när det gäller tillgången till undersökningar jämnas ut. Problemen finns i såväl storstäder som glesbygd, där utmaningarna är vitt skilda: Att en kvinna missar sin undersökning kan bero på allt från att hon inte fick ledigt från jobbet, till att hon inte förstod informationen – till att, som en kvinna i en artikelserie Dagens Nyheter (9/6) helt enkelt inte kunnat åka till undersökningen för att hon måste resa 40 mil tur och retur för att genomföra den.
– Jag förstår att vi inte kan ha BB, och måste vara beredda att åka för att föda barn. Jag har själv valt att bo i Arjeplog, men mammografi kan definitivt göras lokalt, säger kvinnan till DN.
Att ta sig till en förebyggande undersökning för att sedan kunna få rätt vård i tid om man drabbas av en dödlig sjukdom, eller för den delen andas ut för att man är frisk, ska inte behöva vara ett dags- eller dygnslångt projekt. Två av DN:s senaste artiklar fokuserar på tidsåtgång och kostnad för besöken.
För ett par år sedan fanns två mammografibussar i Norrbottens län, som besökte mindre orter. Sådana mobila enheter finns fortfarande i Västerbottens län. Spontant låter det både bekvämt och tillgängligt, inte minst sedan många vant sig vid snabba bussbesök i samband med massvaccinationerna under pandemin. Däremot är det inte en särskilt bekväm lösning för vårdpersonalen.
Att, som sjuksköterska, skumpa runt på vägarna i en buss utan toalett, där minusgraderna letar sig in varje gång dörrarna öppnas för att ta emot en ny patient, kan inte direkt klassas som en bra arbetsmiljö. Ska ett sådant system finnas måste regionen erbjuda sjuksköterskorna bra och rimliga villkor.
Johanna Schreiber är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
Enligt kommunpolitikern Åse Sundström (Folkinitiativet Arjeplog), var mammografibussen i Norrbotten dock en framgångssaga. Till DN säger hon att “det gjordes mammografi på löpande band”. Jämfört med kvinnor i södra Sverige är skillnaden i hur många som deltar ganska stor. I de, till ytan, mindre regionerna genomför nio av tio kvinnor sin undersökning. I de geografiskt större regionerna handlar det om mellan sju och åtta av tio kvinnor. Om avstånden spelar in framgår inte av undersökningen, däremot kan man konstatera att det är betydligt fler kvinnor, procentuellt sett, i de län där det finns många mobila enheter som genomför sin undersökning. Denna skillnad syns också inom Norranområdet. Västerbottens län har högre siffror än Norrbottens län i fråga om genomförd mammografi.
Geografisk tillgänglighet när det gäller förebyggande vård, allt från vaccinationer till provtagningar, är inte hela lösningen på problemet med att undersökningar inte blir av. Socialstyrelsens analyser visar till exempel att kvinnors utbildningsnivå spelar in. Låg kunskap i svenska språket och okunskap om det svenska sjukvårdssystemet är också ett skäl till uteblivet besök. Däremot verkar det som om mammografibussarna kan vara en del av lösningen.