Malin Lernfelt, Liberala Nyhetsbyrån
Mest kränkt vinner. Eller man skulle kanske rättare sagt kunna säga att den mest kränkta tjänstemannen vinner. Förlorar gör demokratin. Den 2:e juli trädde lagen om förolämpning mot tjänsteman i kraft. Lagen innebär att det nu är straffbart att “förolämpa en offentlig tjänsteman i tjänsteutövning på ett sätt som syftar till att kränka tjänstemannens självkänsla eller värdighet”. Den röstades igenom i en blocköverskridande överenskommelse tidigare i våras.
Att människor i samhällets tjänst inte ska behöva tåla våld, förföljelse eller hot och att detta bör vara olagligt är i princip alla överens om. Så har det också redan varit länge. Likaså anser de flesta att det är respektlöst när människor i sin tjänsteutövning kallas invektiv som “jävla idiot”, “hora” eller för den delen potatisgris, beskylls för att ljuga eller möter ett uppsträckt mittenfinger. Men att det senare ska vara kriminellt och kunna resultera i åtal och dom om böter eller fängelse i sex månader är att gå för långt. Särskilt som det ska vara upp till den enskilda tjänstemannens kränk-o-meter att avgöra vad som är över gränsen. Ändå är det precis vad som nu skett.
“Vi kan aldrig acceptera att anställda i Sveriges myndigheter utsätts för våld, hot eller trakasserier. Det får allvarliga konsekvenser för de personer som drabbas. Och i förlängningen hotar det vår demokrati och rättsstat. Förslagen som vi går fram med nu är viktiga steg för att minska offentliganställdas utsatthet” sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) i samband med att lagrådsremissen presenterades.
“Hot och våld riktat mot offentliganställda är systemhotande och måste motverkas kraftfullt och tydligt. Med det här förslaget får vi ytterligare en rad verktyg att ta till mot den som inte respekterar myndighetspersoner och deras uppdrag”, sade hans kollega civilminister Erik Slottner (KD).
Det känns inte som statsråden tänkt hela varvet runt. För vad som också hotar demokratin och rättsstaten är om människor fråntas sin yttrandefrihet. De tjänstemän det primärt handlar om är såna med våldsmonopol och de som har makt över människors liv och framtid. Att beslut tagna av ordningsmakten, socialtjänsten, Migrationsverket eller liknande myndigheter kan orsaka både sorg, ilska, frustration och ifrågasättanden hos människor är ett faktum. Att göra det brottsligt att förolämpa någon man upplever har dragit undan mattan under fötterna på en är orimligt.
Advokatsamfundet finns bland dem som ifrågasatt den nya lagen som de menar riskerar att rubba balansen mellan statens intressen och individens rätt. Så som advokaterna ser det försämras enskildas möjligheter att ifrågasätta eller kritisera tjänstemäns myndighetsutövning.
Även Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, är en av dem som med rätta är mycket kritisk. “Det måste finnas marginal för att ge uttryck för vrede så länge det inte övergår i fysiskt våld. De får finna sig i att ta kritik”, säger Nergelius (Aftonbladet 3/7).
Precis så måste det vara. Att ett öppet och fritt land som Sverige kriminaliserar människors verbala känslouttryck och dessutom kommer att göra det svårt att på allvar kritisera myndighetsutövning såväl i tal som i skrift utan att riskera åtal, är djupt oroande. Troligtvis innebär detta att alla från NPF-föräldrar till ståuppkomiker och ledarskribenter i framtiden kommer att bli tvungna att passa sig noga för att inte förolämpa fel tjänsteman. Vips blev demokratin lite snävare och svenskarna lite ofriare.