Ordet volymmÄl hör inte hemma i migrationsdebatten

SÀkerligen har ordet volymmÄl vÀldigt medvetet integrerats i den migrationspolitiska debatten.

Migranter pÄ vÀg till det svenska kustbevakningsfartyget KBV 001 Poseidon i Medelhavet 2015.

Migranter pÄ vÀg till det svenska kustbevakningsfartyget KBV 001 Poseidon i Medelhavet 2015.

Foto: KBV 001 Poseidon/Kustbevakningen/TT

Ledare2020-07-08 07:00
Detta Àr en ledarkrönika. Norran Àr partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Vi gÄr mot spÀnnande politiska tider.

Innan valet 2022 ska mÄnga svÄrlösta frÄgor lösas.

Enligt januariavtalet ska fri hyressÀttning i nyproduktion införas nÀsta sommar. VÀnsterpartiet hotar med misstroendevotum.

Om parterna pÄ arbetsmarknaden inte kan komma överens om en modernisering av las (Lagen om anstÀllningsskydd) vÀntar lagstiftning. FörÀndringarna ska genomföras senast 2021. VÀnsterpartiet hotar med misstroendevotum.

Och i augusti ska en ny och lÄngsiktigt hÄllbar migrationspolitik presenteras.

Eller rÀttare sagt skulle ha presenterats.

För enligt kĂ€llor till TT NyhetsbyrĂ„n blir det som lĂ€ggs fram ett ”minimalistiskt förslag”. Det innebĂ€r att kommittĂ©n lĂ€gger fram förslag bara pĂ„ de punkter dĂ€r regeringen bestĂ€llt ett sĂ„dant. Meningarna gick isĂ€r för mycket.

Det började med en dramatisk mĂ„ndag. Först meddelade Sverigedemokraterna att man överger försöken med att nĂ„ en bred överenskommelse i migrationspolitiken.

NÀr sedan Socialdemokraterna och Moderaterna gav upp försöken att komma överens bröt förhandlingarna samman.

Dramatiken fortsatte pÄ tisdagen nÀr det stod klart att migrationskommittén inte kommer att kunna presentera ett helhetsförslag för en ny migrationspolitik. Viljorna Àr för mÄnga och för starka. Hela havet tycks storma.

Nu vÀntar hÄrda förhandlingar i höst i den rödgröna regeringen och mellan partierna. Miljöpartiets Annika Hirvonen Falk tror att vart och ett av de Ätta riksdagspartierna kommer att ha egna skrivningar om nÀstan varje förslag.

Ja, statsminister Stefan Löfven (S) har det inte lÀtt.

Han har inte bara att tampas med bÄngstyriga miljöpartister och vÀnsterpartister, och ett konservativt högerblock. Han har ocksÄ att tampas med splittringar inom partiet.

Vilket tog sig uttryck i en debattartikel i Aftonbladet (4/7 2020).

Under rubriken ”Sverige ska vara en humanitĂ€r stormakt” krĂ€vde S-storheter som Pierre Schori och Jan Eliasson, det tidigare statsrĂ„det och partisekreteraren Marita Ulvskog och det tidigare statsrĂ„det Margareta Winberg en human flyktingpolitik. Bland de 231 undertecknarna fanns Ă€ven Malin Berglund, ordförande för SkellefteĂ„ S-kvinnor.

Det har snart gÄtt sex Är sedan dÄvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) ville förbereda svenskarna pÄ att de kommande Ärens vÀxande flyktingströmmar skulle bli tuffa.

Sedan dess har mycket hÀnt. Nu pratas det inte lÀngre om öppna hjÀrtan utan om volymmÄl. Detta förskrÀckliga ord.

SÀkerligen vÀldigt medvetet har ordet integrerats i den migrationspolitiska debatten. Som en subtil signal till vÀljarna att det hÀr handlar inte om enskilda mÀnniskor, utan om en grupp mÀnniskor, och att de Àr mÄnga.

En verbal avhumanisering à la 2020-tal. Det Àr inte vÀrdigt en viktig politisk debatt att prata om mÀnniskor i sÄdana termer.

De flesta, bĂ„de politiker och opinion, Ă€r överens om att Sverige pĂ„ olika sĂ€tt behöver strama Ă„t migrationspolitiken – och sjĂ€lvklart förbĂ€ttra integrationen.

Men Ätstramningen ska vara human, och den ska vara rÀttssÀker. Faktum Àr att det ena inte utesluter det andra.

Det politiska spelet har bÄde vinnare och förlorare. Nu blev det ingen bred migrationspolitisk överenskommelse. Vilket sÀkerligen Sverigedemokraterna bÄde tackar och bockar för.

Efter att ha blivit marginaliserade i coronakrisens tidevarv kommer de nu Äterigen att kunna ta en plats i debattens centrum. Dessutom i en frÄga dÀr de Àger problemformuleringsinitiativet.

Vi gÄr mot spÀnnande politiska tider.