Katarina Erlingson
Tio procent av grönsaksbehovet i Stockholm skulle kunna tillgodoses genom att odla på industritak, kom en studie fram till 2019. Ny teknik möjliggör även odling inomhus på väggar. Nyligen presenterades ett nytt projekt i huvudstaden som fått nio miljoner för att bland annat satsa på odling på tak (DN 7/7). I andra städer, bland annat New York, har man erfarenhet av takodling sedan länge.
Även i Sverige har flera organisationer arbetat för att sprida kunskap kring stadsodling. Det har emellertid inte slagit igenom på bred front utan tyvärr mer setts som romantiserat önsketänkande av de flesta beslutsfattare. Det konventionella jordbruket har försvarats som det bästa systemet med argumenten att det krävs för att uppnå en tillräcklig kvantitet av livsmedel.
När EU förra året beslutade om den så kallade naturrestaureringslagen var den största diskussionen kring den svenska skogen. Men de övergripande målen täcker in mer än så. Den biologiska mångfalden ska återhämtas och ekosystemen ska bli motståndskraftiga. Det handlar också om att möta klimatförändringarna, hindra fortsatt försämring av jordar och förbättra livsmedelstryggheten. Senast i september 2026 ska varje land ha tagit fram en plan för hur naturrestaureringen ska gå till.
Risken är stor att det, liksom för skogen, blir konflikter kring hur framtidens mat ska produceras. LRF lyfter fram att lagen måste vägas mot andra behov, såsom livsmedelsförsörjningen. Att återställa våtmarker borde vara en självklar åtgärd för att förbättra den biologiska mångfalden och minska koldioxidutsläppen. En representant för LRF i Lund poängterar emellertid att det kanske inte är lämpligt att satsa på våtmarker just i Skåne med de bästa jordarna, att det borde vara bättre att låta det konventionella jordbruket ha sin gång (Sydsvenskan 21/7).
Att Sverige behöver höja sin självförsörjningsgrad från alldeles för låga 50 procent idag är givet, men hur det ska ske är inte självklart. I tider med krig i vår närhet ligger beredskapsfrågorna högt på agendan och då kan mer småskaliga sätt att odla mat vara en bra idé. Att odla överallt där det går, på landsbygdens åkrar eller på stadens tak eller rentav inomhus, borde inte vara en konfliktfråga. Tyvärr visar regeringen med ansvarig minister Peter Kullgren (KD) inget större intresse för nya möjligheter, trots en ny livsmedelsstrategi. De innovationer som sker inom livsmedelsförsörjningen tenderar att initieras av kommuner som sätter hållbarhet högt på agendan.
Naturrestaureringen kan bli ett instrument för att också få ett mer robust livsmedelssystem i Sverige. Både ekobonden och kommunekologen i Lund i Sydsvenskans artikel ser bara möjligheter med den nya lagen och tror att det kan leda till ett mer miljövänligt jordbruk.
Det kommer bli en svår balansakt för regeringen att förena alla dessa intressen: att restaurera marken och förbättra den biologiska mångfalden samtidigt som man ökar den inhemska matproduktionen på ett hållbart och robust sätt som dessutom ökar den svenska beredskapen. Det kräver lyhördhet gentemot också andra än uppenbara intressegrupper som LRF. Genom att satsa på odling i städer kan så mycket annat uppnås, inte minst en ökad kunskap om varifrån maten kommer. Det finns stora möjligheter till en mer hållbar matproduktion i framtiden, men det kräver modiga beslut. Tyvärr är det tveksamt om dagens ministrar har den kunskapen och modet.