Klass fyra på Medleskolan. Hela klassen har skrivit insändare, och många har också skickat in dem till tidningen.
Klassrummet är tomt när läraren Anna Lundin tar emot. Eleverna är ute på rast, men snart tillbaka. Anna ursäktar röran, men det visar sig snabbt att rummet präglas av lugn och fokus. Kanske beror det på mitt besök från tidningen, men när eleverna kommer in sätter de sig stilla och lyssnar uppmärksamt. Ämnet för dagen: att tycka olika – och varför de helst vill slippa läxor.
Jag pratade först med hela klassen sedan fick jag mig en pratstund med fyra av eleverna: Nemo Westberg Petterson, Alica Stenlund, Elmer Stenberg och Emma Wallström. Jag frågade vad de tyckte om läxor:
– Läxor är jobbiga, sade Elmer.
– Det borde vara mindre läxor och mer fritid, sade Alicia.
Men varför tror ni att lärarna ger hemläxor?
– För att man ska kunna lära sig hemma, sade Nemo.
– Kanske för att man ska lära sig lite mer än i skolan, att man ska lära sig arbeta för sig själv och att läraren vill kolla om man lyssnat, sade Emma.
Emma Wallström går i fjärde klass på Medleskolan.
När jag lite senare frågade läraren Anna Lundin varför hon tycker att läxor behövs, ger hon ett lite annat svar:
– Det handlar om repetition och mängdträning. Även om vi gått igenom något i skolan kan det vara svårt att minnas eller behärska. Ju fler gånger man får repetera, både hemma och i skolan, desto bättre sitter det.
Läxornas vara eller inte vara diskuteras i samhället, ofta med fokus på uppgifter som kräver mycket stöd hemifrån. Det finns inga lagar för mängd eller typ av läxa, men experter betonar att läxor måste stödjas av den övriga undervisningen, vara planerade av läraren och ha tydlig uppföljning. Anna Lundins syn på läxor stämmer väl med dessa råd.
Men åter till eleverna. Jag frågade dem vad som skulle krävas för att de ska slippa få läxor.
– Om vi jobbar hårt i skolan kanske vi slipper få läxor, sade både Nemo och Elmer.
Alicia föreslog att eleverna kanske måste argumentera för sin sak.
– Om vi ställer frågan: Varför måste vi jobba hemma när vi arbetar så hårt i skolan? Då kanske vi kan slippa läxor.
Elmer Stenberg går i fjärde klass på Medleskolan.
Men Emma trodde att det kunde krävas ännu mer tyngd bakom argumenten.
– Vi måste få rektorn att ändra sig. Det blir nog ett långt samtal där vi måste snacka mycket, och kanske bjuda på en kaka. Sedan kan det hjälpa om någon annan rektor också håller med oss.
Läraren Anna Lundin tyckte att elevernas resonemang var intressanta, men de övertygade inte henne.
– Det är jättebra att jobba hårt. Då slipper man ta igen hemma sådant man missat i skolan. Det är ju ingen läxa som vi lärare ger – men en situation som uppstår ibland – till exempel om någon varit sjuk. Men repetition och mängdträning behöver alla, sådana läxor behövs.
Med tanke på att Anna och hennes elever tycker så olika om läxor ställde jag frågan till henne om varför hon låter eleverna skriva insändare emot läxor på lektionstid.
– Vi har yttrandefrihet. Det är viktigt att alla får öva sig på att använda den och då måste det få vara i en fråga som spelar roll för en själv.
Andreas Westerberg är Norrans politiska redaktör.
Men är du inte rädd att deras läxkritik ska bli ett problem i ditt arbete?
– Nej, eleverna får tycka annorlunda än mig. De vet ju var jag står och märker att det inte är farligt att tycka olika, avslutade Anna.
Jag lämnade Medleskolan med en mycket bra känsla. Både för att jag fått träffa elever som vill tycka till om hur deras skola kan bli bättre, men också för att där finns lärare som är trygga i hur lärande kan ske på bästa sätt.
På insändarplats kan du läsa alla insändare från klass fyra på Medleskolan.