Liberalernas nyvalda partiledare Simona Mohamsson (L) talar under politikerveckan i Almedalen.
Simona Mohamsson är en kompetent och engagerad politiker med starkt fokus på socialpolitik och yttrandefrihet – både i Sverige och internationellt. Hon har bland annat uppmärksammats i Hongkong som en svensk Kinakritiker som stöttade demokratirörelsen där. I Göteborg har hon som socialnämndens ordförande fått pröva konkreta åtgärder mot gängkriminalitet och segregation.
Jag har själv träffat henne vid ett par tillfällen och upplevde henne som lätt att prata med, intresserad och snabbtänkt. Det finns mycket gott att säga om henne.
Men utmaningen som Liberalernas nya partiledare ska ta itu med är enorm. Först måste hon hålla partiet kvar i riksdagen. Sedan måste hon rädda partiets själ och därtill få genomslag för liberal politik. Ur ett västerbottniskt perspektiv måste hon dessutom släppa fram beslut som ger väljare i länet skäl att rösta på L.
Här kommer min beskrivning av partiets utmaningar och mina förslag om åt vilka håll som lösningarna måste sökas:
Hålla partiet kvar i riksdagen
Liberalerna har länge haft sin bästa potential i att vinna missnöjda moderatväljare. Det verkar vara sant även nu. Problemet är bara att i takt med att M krymper minskar antalet missnöjda att vinna över. De har ju redan gått någon annanstans. L har nu 2,8 procent i väljarstöd (SR 250626). Det kommer krävas mycket av dem för att nå över riksdagsspärren på 4 procent.
Rädda partiets själ
Om L ska vinna missnöjda moderatväljare krävs en tydlig högerprofil. Men samtidigt måste partiet visa att det är regeringens liberala vakthund – inte dess lydiga stödparti. Det innebär att L måste vara beredda att sätta ner foten i frågor som rör rättsstat, mänskliga rättigheter och klimat. Det räcker inte med små sakpolitiska vinster – partiet måste visa att det finns en gräns där de säger stopp, även om det riskerar regeringssamarbetet.
Få genomslag för liberal politik
Under de senaste åren har L få politiska segrar. Och det de lyckats med är inte självklart liberalt. Inom skolpolitiken har L en i grunden trovärdig linje där kunskap och lärande står i centrum. Men flera av de konkreta förslagen har haft en stark betoning på kontroll och förbud. Det riskerar att tränga undan insikten om att elever är olika och att lärare behöver professionellt utrymme för att lyckas i klassrummet.
Inom klimatpolitiken pågår en lågintensiv kamp där L får för lite gjort och den allmänna bilden blir att Sverige ska släppa ut mer, vilket är helt emot partiets ambitioner.
Inom migrationspolitiken har Liberalerna rört sig långt från sina tidigare ideal. Partiet stödjer idag en mycket restriktiv linje som riskerar att skada både Sveriges internationella rykte och industrins behov av arbetskraft. Det har blivit onödigt svårt att rekrytera kompetens från andra länder – något som särskilt drabbar norra Sverige där arbetskraftsbehovet är stort.
Vinna västerbottniska väljare
Liberalerna säger själva att deras främsta politiska områden är skola, klimat och integration. Men då kan vi inte ha en politik som gör att människor som flyttar hit tvingas lämna landet istället för att integreras. Vi kan inte ha en klimatpolitik som efterfrågar norrländsk grön el utan att vinsterna från produktionen kan utveckla våra bygder. Och vi kan inte ha en skolpolitik som innebär att skolans kvalité är helt beroende av vilken kommun man bor i.
Andreas Westerberg är politisk redaktör på Norran.
Simona Mohamssons devis ”Bilda dig, bete dig, bry dig” är något många västerbottningar kan ställa sig bakom. Men om Liberalernas politik uppfattas som ett eko av Moderaterna och ett försiktigt hummande inför SD, då kommer partiet förbli irrelevant i vår del av landet. För att vinna tillbaka förtroendet krävs mod, tydlighet och en politik som faktiskt gör skillnad – också i Västerbotten.