Strukturellt förtryck kan förklara alla skillnader i utfall mellan grupper.
VÀrlden blir bÀttre och bÀttre tack vare marknadsekonomiska reformer. Illuminati styr allt. Alla har vi en vÀrldsbild som vi Àr mer eller mindre övertygade om stÀmmer. De flesta av oss Àr dÄliga pÄ att ifrÄgasÀtta den.
Det hÀr fenomenet brukar kallas för konfirmationsbias, en kognitiv snedvridning som gör oss sÀrskilt mottagliga för information som bekrÀftar det vi redan tycker och tÀnker. Den som söker information som bekrÀftar den bild hen har av vÀrlden, kommer att hitta den.
NĂ€r man lĂ€r sig fakta som strider mot ens uppfattning, ifrĂ„gasĂ€tter man hellre den nya informationen, Ă€n sin egen uppfattning. Det skriver nationalekonomen Andreas Bergh i âTvĂ„ Filterâ (Liberal Debatt 2017).
Man hör ofta om hur folk försöker Ă„tgĂ€rda sin snedvridna bild av vĂ€rlden, till exempel genom att pĂ„peka att de följer meningsmotstĂ„ndare pĂ„ Twitter. Det kan dock förstĂ€rka problemen med konfirmationsbias. Om detta skriver journalisten Ezra Klein i sin bok âWhy Weâre Polarizedâ (Simon & Schuster 2020).
Han pekar pÄ studier som visar att nÀr man exponeras för meningsmotstÄndares Äsikter förstÀrker man lÀtt det man redan tycker.
Klein lyfter tankeexperimentet med en anhĂ€ngare av det amerikanska partiet Demokraterna som lĂ€ser en tweet frĂ„n presidenten Donald Trump om hur âSömniga Bidenâ hĂ„ller pĂ„ att förstöra landet. Vad Ă€r troligast: att demokraten försöker förstĂ„ vad Trump menar eller ser Ă€nnu ett exempel pĂ„ att presidenten mobbar Demokraternas presidentkandidat Joe Biden?
Eller i svensk kontext: nĂ€r Skolverket slog fast (26/6) att statistik inte fĂ„r publiceras för enskilda skolor skrev justitieminister Morgan Johansson (S) pĂ„ Twitter att friskolor inte vill âatt allmĂ€nheten ska fĂ„ veta hur bra eller dĂ„liga de Ă€râ, trots att Friskolornas Riksförbund var tydligt kritiska till beslutet.
Kommer friskoleanhÀngare som lÀser tweeten att försöka förstÄ Johanssons kritik, eller ytterligare befÀsta sin bild av att justitieministern vill motarbeta friskolor till varje pris?
Problemet med konfirmationsbias Àr alltsÄ inte frÀmst att vi söker information som bekrÀftar vÄr egen vÀrldsbild. Det Àr ocksÄ att vi söker information som falsifierar andras. SÄ vad kan man göra?
En studie visar att nÀr mÀnniskor ombeds förklara steg för steg hur deras Äsikter leder till önskvÀrda utfall, upptÀcker de att de kunde mindre Àn de trodde och modererar sina Äsikter. En lösning pÄ individnivÄ Àr dÀrför att försöka undvika att alltför snabbt bilda sig tvÀrsÀkra Äsikter.
Ăr man intresserad av en frĂ„ga bör man börja med att söka fakta, inte uppfattningar.
Den vĂ€rldsbild man har Ă€r sannolikt en följd av de upplevelser man har haft i livet. DĂ€rför Ă€r ens vĂ€rldsbild lika svĂ„r att göra sig av med som ens upplevelser â det vill sĂ€ga omöjlig.
BÀttre Àr att vara medveten om att ens förutfattade meningar pÄverkar hur man tolkar ny information. Den som övertygas av den hÀr texten, till exempel, har sannolikt en förutfattad mening om att vi alla har svÄrt att hantera vÄrt konfirmationsbias.