Bloggaren Clara Lidström är skeptisk till bojkotten av bland annat Coop och ICA som pågick v.12.
Vecka tolv blev det mycket snack och ganska lite verkstad kring matpriserna. En aviserad bojkott av "matjättarna" gav stort eko i media, men frågan är hur många som faktiskt avstod från att handla mat på Coop eller ICA? Jag gjorde inte det, och även ganska få andra. Och nej – du som storhandlade vecka elva för att kunna bojkotta under vecka tolv räknas inte.
Inflationen i allmänhet och matpriserna i synnerhet är ett allvarligt problem. Egentligen drabbas vi allihop, men det är såklart värst för alla med knapp ekonomi. Idag har jag ett stabilt jobb och barnen har vuxit upp. Det gör att mitt och min frus liv har blivit billigare. Vi behöver försörja färre.
Annat var det 1996 då vi levde på min frus studielån och min låga föräldrapenning, samtidigt som Socialdemokraterna sänkte barnbidraget. Det kändes. Eller 2005 då friskolan jag jobbade på, bestämde sig för att de hade arbetsbrist (även fast elevantalet ökade) samtidigt som alla våra fyra barn växte så det knakade. Matkassarna bågnade, men i börsen fanns det plats.
Bloggaren Clara Lidström har dock noterat att det inte i första hand är människor med dålig ekonomi som har larmat om att matpriserna stiger. Istället verkar det vara en politisk signal från folk som stör sig på att vissa matbutiker gör stora vinster.
Och de finns ju. Vinstmaskinerna. Det påminns vi om varje gång som tidningarna sammanställer vilka stormarknader som gjort störst vinst den sista tiden.
Elisabeth Svantesson (M) är Sveriges finansminister.
Det som syns dåligt i dessa sammanställningar är att många ICA, Coop eller andra butiker inte alls går med vinst. Många matbutiker i landet kämpar med små marginaler och det handlar ofta om de som ligger på små orter. Men även stormarknaderna lever under hård ekonomisk press. När de gör vinst beror det på att de tjänar litegrann på väldigt många köp inte att de täljer guld på varje mjölkliter.
Att bojkotta matvarubutiker är därför varken konstruktivt eller välriktat. Därför är det bra om du låtit bli.
Men vad är då problemet? Jo det är de stora samhällsfrågorna som seglar in i våra liv via matpriserna. Global uppvärmning orsakar fler missväxter än tidigare, kriget i Ukraina driver upp bränslepriser och skapar oro i världen. Detta förstärks av de vanliga säsongsvariationerna som leder till att frukt och grönt blir dyrare i Sverige på vintern.
Andreas Westerberg är politisdk redaktör på Norran.
Det finns viss potential att hålla nere priserna i Sverige genom att stimulera konkurrensen mellan butikerna. Det skulle kunna handla om sänkta arbetsgivaravgifter för unga eller sänka kostnaderna för olika former av myndighetstillsyn. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har haft samtal med de stora matkedjorna om ökade matpriser. Hon vill att de ska vara återhållsamma. Det är en rimlig önskan, men ännu bättre vore om hon lanserade politiska förslag för att lindra problemet.
På lång sikt är det alltså fred, frihandel, bra klimatpolitik och ökad konkurrens som kan stoppa ökade livsmedelspriser. På kort sikt borde alla som bryr sig om medmänniskor med svag ekonomi stödja politik för ökade barnbidrag, bostadsbidrag och pensioner. Det är faktiskt krav som kan bidra till något nyttigt istället för symbolhandlingen att bojkotta ICA och Coop.