Ingrosso sprider inte en god jul

Det har blivit vanligt med produktkalendrar för både unga och äldre så här i adventstid.
Men julkalendrarna är sällan värda den summa som anges i produktbeskrivningen.
– Företag som Ingrossos, Caia cometics, befinner sig i en juridisk gråzon, skriver Johanna Schreiber.

Överprissatta julkalendrar är sällan värda den summa som anges i produktbeskrivningen.

Foto: Andreas Westerberg

Ledare2024-11-30 08:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Innehållet i korthet

  • Företag som Caia Cosmetics kritiseras för att sälja julkalendrar till höga priser, med innehåll vars värde är svårt att bestämma.
  • Många av dessa företag befinner sig i en juridisk gråzon, då det enligt marknadsföringslagen är förbjudet att sälja varor utan att berätta för konsumenterna vad de kommer att få.
  • Kritiken riktar sig även mot den press som tonåringar och småbarnsföräldrar känner att lägga stora summor på julkalendrar, vilket ses som ett symptom på dagens konsumtionssamhälle.

Det ligger i människans natur att vilja bli överraskad. Men när internet svämmar över av Tiktok-videor och reklamartiklar där vilka produkter som döljer sig bakom luckorna i populära julkalendrar “avslöjas” är det svårt för unga, påverkbara själar att lyssna på föräldrar som säger åt tonåringen att spara sina pengar och önska sig smink i julklapp istället. Och så har vi barnen, förstås. Som tjatar till sig kalendrar fyllda av Lego eller meningslösa pappersfigurer och plastskräp. För dagens föräldrar var chokladkalendern höjden av lyx i barndomen. Sådana gick att köpa för den egna veckopengen. På vissa förskolor betraktas det som näst intill asketiskt att ha chokladkalender istället för en leksakskalender.

Förutom det uppenbara i att både tonåringar och småbarnsföräldrar inte borde känna sig pressade att lägga absurda summor på julkalendrar, rör sig dessutom många av företagen i en juridisk gråzon.

undefined
Gråzon. Bianca Ingrossos sminkföretag Caia Cosmetics kan befinna sig i en juridisk gråzon när de säljer sina julkalendrar.

Ett av de tydligaste exemplen är Bianca Ingrossos företag Caia Cosmetics skönhetskalender. Kalendern kostar 2 695 kronor. Enligt företagets egna beräkningar är innehållet värt omkring 8 000 kronor. Men hur man har bestämt det värdet är höljt i dunkel. Flera av produkterna i kalendern finns inte i Caia Cosmetics ordinarie sortiment. Under sista veckan i november säljs många av produkterna som gömmer sig bakom luckorna till halva priset. I produktspecifikationen står tydligt att fyra av produkterna “kan variera”. Alltså att köparen inte vet vad hon betalar för. Enligt marknadsföringslagen är det förbjudet att sälja varor utan att berätta för konsumenterna vad den kommer att få. I fallet med Caia-kalendern handlar det om varor för hundratals kronor. 

undefined
Julkalendrar till salu.

Samma sak gäller för många andra julkalendrar. Hur mäter man egentligen värdet på innehållet i en burk hudkräm som är avsevärt mindre än originalstorleken? Är det värdet mer milliliter kräm? Hur mäter man värdet på nagellacken, de små plastfigurerna och chokladbitarna? Prissättning är en så komplex fråga att den närmast kan betraktas som filosofisk. Om man däremot är ett företag som anger att en produkt har ett visst värde bör detta rimligtvis ligga i nivå med marknadsvärdet.

undefined
Gråzon. Bianca Ingrossos sminkföretag Caia Cosmetics kan befinna sig i en juridisk gråzon när de säljer sina julkalendrar.

Det är inte upp till ledarsidan att slå fast om företag som använder sig av oetiska försäljningsmetoder även bryter mot lagen. Däremot går det att slå fast att den som ligger bakom de här kalendrarna faktiskt inte förtjänar en god jul.