Anderstorpsgymnasiet är en av Skellefteås gymnasieskolor.
Vad kan min dotter arbeta med i framtiden? Det är en fråga jag funderat mycket på nu när hon ska börja gymnasiet i höst. Artificiell intelligens (AI) håller på att förändra arbetsmarknaden i grunden. Mycket av det som idag måste utföras av en människa kommer att automatiseras och försvinna som arbetsuppgifter.
Men vilka jobb tillkommer? Frågar man AI självt, nämner den yrken som klimatanpassningsstrateg, som hjälper samhällen hantera stigande havsnivåer, eller vertikalodlingstekniker, som utvecklar urbana jordbruk. Andra roller är robotpsykolog, AI-etiker, organtillverkningstekniker. Frågan är bara hur dagens unga ska förberedas för dessa yrken, där ny teknik verkar vara en central kunskap?
När jag besökte ett öppet hus på gymnasiet frågade jag hur man arbetar med AI i undervisningen. Svaret blev att man har koll så att eleverna inte fuskar. Det är förstås bra, men jag undrar mer hur eleverna får lära sig att använda tekniken på ett kreativt och meningsfullt sätt. Hur lär de sig ställa nya typer av frågor, samarbeta med maskiner och tänka kritiskt kring vad AI levererar?
Baldergymnasiet är en av Skellefteås gymnasieskolor.
Utbildningarna måste spegla den verklighet våra barn ska kliva in i. Tyvärr upplever jag att vi i Sverige knappt börjat ta tag i det här. I stället har vi på nationell nivå valt att dra ner på digitala verktyg i grundskolan, till förmån för handskrivning och tryckta böcker. Det sker säkert i all välvilja, men för mig låter det som ett försök att bromsa sig in i framtiden. Och det har, historiskt sett, sällan fungerat särskilt väl.
Kanalskolan är en av Skellefteås gymnasieksolor.
Samtidigt startade vid årsskiftet Skellefteå Universities Alliance (SUA), en nationell testbädd där samhälle, näringsliv och akademi ska samarbeta för att möta framtidens kompetensbehov. Det känns lovande, särskilt den nyfikenhet och experimentlusta som uppges prägla initiativet. Vad det innebär i praktiken återstår att se – troligtvis blir det långsiktiga insatser, med fokus på högre utbildning och nya pedagogiska modeller.
När jag sneglar mot Finland blir det tydligt vad som är möjligt. Där lanserades Elements of AI redan 2018, en webbkurs i artificiell intelligens som spreds till hela EU året därpå och finns gratis även på svenska. Den är skapad i samarbete mellan universitet och näringsliv, ett bra exempel på vad vi kan hoppas på att få se från SUA så småningom.
Åsa Svanberg är skelleftebo och fristående ledarskribent på Norran.
Men min dotter börjar gymnasiet nu. Så här kommer en uppmaning till skolförvaltningen, SUA eller andra som kan påverka våra utbildningar i Skellefteå: jag vill gå på föräldramöte i september och få höra om tillvalskurser i datamodeller, prompt engineering och andra begrepp jag ännu inte förstår. För precis som jag själv en gång i tiden fick läsa ”datakunskap” (vi lärde oss göra spalter i Word), så måste dagens elever få en inblick i en digital framtid som vi vuxna knappt hunnit greppa. Och det börjar med nyfikenhet, mod och ett par kloka beslut i rätt riktning. Varför inte låta Skellefteå bli platsen där framtiden inte bara diskuteras, utan faktiskt lärs ut?
Att ge unga förståelse för AI är inte ett framtidsprojekt, det är ett nutidskrav. För framtiden börjar inte om 25 år. Den börjar redan i höst, när en ny generation kliver in i klassrummet.