Hellre få än dåliga poliser

Polismyndigheten når inte sitt mål om fler polismän. Alltför få kvalificerade sökande finns till de utökade antalet utbildningsplatser. Att sänka kraven är dock inte rätt väg att gå.

 Att arbeta som polis passar inte alla.

Att arbeta som polis passar inte alla.

Foto: Christine Olsson/TT

Ledare2023-12-13 07:30
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Gängkriminaliteten har ökat explosionsartat. Så även viss typ av annan brottslighet. Det innebär att behovet av att även ordningsmakten växer är stort. 2017 satte den dåvarande socialdemokratiska regeringen upp ett tillväxtmål för Polismyndigheten. Den skulle ha växt med 10 000 anställda vid årsskiftet 2024/2025. 70 procent av ökningen skulle bestå av poliser.

Så kommer det inte att bli. Det har visserligen inrättats ett stort antal nya platser på polisutbildningen och det finns ett stort intresse för att bli polis. Problemet är bara att alltför många av de som söker inte är tillräckligt kvalificerade enligt dagens ansökningsregler eller faller ifrån under antagningsprocessen.

Själva ansökningen går i dag till så att de sökande genomgår ett antal tester. Bland annat begåvningstest, syn- och läkarundersökning, personlighetstest, test av muskelstyrka och EKG. Därefter följer de som godkänns en säkerhetsprövning samt en psykologisk och en medicinsk prövning.

Om en sökande misslyckas sorteras denna bort direkt. Vilket är rimligt givet att det handlar om ett yrke som hanterar människor när de är som mest utsatta och bär samhällets våldsmonopol på sina axlar.

2020, när det började stå klart får Polismyndigheten att man inte skulle lyckas nå det uppsatta målet beslutades dock att antagningen till polisutbildningen skulle ses över. En expertgrupp fick uppdraget att bland annat syna urvalsmetoder och kravprofil samt att ta fram förslag på förändringar. Rapporten, som var klar sommaren 2021, föreslog bland annat att istället för att sökande sorteras bort direkt om de inte klarar någon del av testerna skulle ges möjlighet att utföra samtliga delar och sedan skulle det göras en samlad bedömning där ett dåligt resultat i någon del kunde vägas upp av ett starkare i ett annat moment. Detta i kombination med någon sorts grundkrav som man inte får gå under. Enligt experterna skulle en sådan modell möjliggöra att betydligt fler skulle kunna tas in på polisutbildningen.

Rapporten hamnade dock relativt snart i byrålådan. Där har den stannat. Tills nu. Enligt tidningen Dagens Nyheter kommer har rapporten ”Framtidens urval Översyn av urvalsmetod och Polismyndighetens krav för antagning enligt förordningen (2014:1105) om utbildning till polisman” som den heter, dammats av och ska återigen diskuteras av Polismyndigheten och Plikt- och prövningsverket, som ansvarar för antagningsprocessen.

Stressen över att man inte lyckas utbilda tillräckligt många poliser är uppenbarligen stor. Vilket är fullt förståeligt, Det är ett allvarligt problem att det saknas individer som kan beivra och utreda brott och skydda allmänheten från det eskalerade våldet. Men att låta det passera om någon inte når tillräckligt högt på till exempel begåvnings- eller psykologtester, eller inte har tillräckligt god fysik är inte rätt väg att gå.  

Att vara polis är ett utsatt yrke med enormt ansvar. Med jämna mellanrum rapporteras det om allt ifrån polisvåld till att människor som utsatts för allvarliga brott behandlats felaktigt och inte tas på allvar. Det är sådant som i möjligaste mån måste undvikas, vilket vi gör genom att se till att de som utbildas till poliser är intelligenta, stabila och trygga. Därför vore det högst olämpligt att sänka intagningskraven. Hellre för få poliser än för dåliga poliser.