När jag var tolv år och skulle hem från slalombacken gick det till ungefär såhär. Jag tog Tjamstaliften högst upp, precis när den skulle stänga. Jag ville vara i backen så länge som möjligt, så när liftgubbarna satte upp sista-åket-skylten tog jag det som att det betydde näst sista. Den avslutande svängen upp var alltså på nåder. Det gällde att hinna ta en bygel innan liften stannat. När man väl var på lät de en åka med ända upp.
Sedan handlade allt om fart. Vi bodde på Storgatan 52, det vill säga alldeles för långt från backen för att kunna glida hem. Men med hög fart, tur, medvind och tolvårings-smarta vägval kunde backen ge tillräckligt med skjuts för att jag skulle slippa staka före skolans matsal. Efter det återstod cirka tio minuters hopplös längdskidåkning med slalomskidor. Alla som provat vet att det är ineffektivt, men i valet mellan att behöva bära skidorna, eller ha dem på, så valde jag nästan alltid det senare.
Ja det är väl ingen som förvånas över att jag tycker att Malå är ett skidparadis. Många med mig håller med. Särskilt Skelleftebor. Varje år fylls campingen av familjer från Bergsbyn, Kåge Ursviken och Morö-Backe som spenderar helger och lov i Tjamstanbergets skugga. För några år sedan började dock en del Malåbor prata om att det finns en solig sida av Tjamstanberget som skulle kunna locka ännu fler besökare.
I ett ganska ambitiöst dialogarbete förberedde Malå kommun framtagandet av en ny fördjupad översiktplan för samhället. Planen beslutades av kommunfullmäktige för fem år sedan. Där framgår intressanta idéer om hur området kring Tjamstan kan utvecklas.
Det finns tankar om nya bostads- och stugområden, idéer om nya pister, drömmar om ett nytt hotell och nytt campingområde. Ifall detta skulle förverkligas vore det lysande för Malå och ett lyft för turismen i regionen. Närheten till service och natur är väldigt speciell i Malå. Dessutom är det mycket närmare än till fjällen för många besökare. Med en utvecklad anläggning skulle Malå bli en svår konkurrent för flera orter i fjällen. Där är priserna för boende och liftkort ofta över familjernas smärtgräns.
Jag och många andra har nog trott att planerna i Malå skulle tuffa på i godan ro. Men när kommunen lade ut första etappen av området "Tjamstan södra" på samråd så brakade missnöjet lös. Maken till dålig idé hade man väl aldrig hört talas om? I alla fall om man får tro de Malåbor som figurerat på Norrans insändar- och debattsidor. Det diskuteras till och med om att Malås nyligen avgångna kommunstyrelseordförande, Lennart Gustavsson (V), skulle tveka kring utvecklingsplanerna. Vid senaste kommunfullmäktige röstade han med motståndarna i en detaljfråga.
Men det kan ju vara så att hälsan tiger still. Till den 14 april kan alla Malåbor lämna in synpunkter om förslaget kring detaljplanen för Tjamstan södra. Jag hoppas att det inte bara är de missnöjda som hör av sig, utan även de som vill ge synpunkter för att driva utvecklingen framåt. Jag hoppas också att Malås blocköverskridande styre kan hålla ihop och stå bakom utvecklingsidéerna.
Det är enkelt att stoppa det nya genom att klaga över förändringar. Men den som vill ha allt som det är kommer snart se att det invanda ändras och förfaller. Jag tycker att fler tolvåringar ska få jaga efter liftbyglar i Tjamstan. Ja till ett utvecklat Malå! Det vore bra för hela Västerbotten.