Mimmie Björnsdotter Grönkvist, Liberala Nyhetsbyrån
Tidsfristen har skjutits upp flera gånger, men Donald Trumps tullar är på väg. Det senaste budet är att pausen förlängs till första augusti.
Men ett tydligt tecken på att den amerikanska presidenten inte ämnar fortsätta prokrastinera är de brev med tullbesked som skickats ut. På den egna sociala medieplattformen Truth Social publicerades två identiska brev för presidenterna för Sydkorea respektive Japan, Lee Jae-myung och Shigeru Ishiba, som meddelade att länderna får en tullsats på 25 procent (SVT 7/7). Det försöker Trump framställa som att han varit schysst:
”Vänligen förstå att 25 % är mycket mindre än vad som krävs för att eliminera det handelsunderskott vi har med ert land” står skrivet i brevet. Kanske är det fråga om en galen förhandlingsstrategi.
Samma retorik används mot EU, som råkar ut för en ännu högre tullsats på 30 procent. Rikard Forslid, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, menar att det om det genomförs kan leda till att över halva handelsflödet mellan USA och Europa slås ut.
Vad blir då den europeiska unionens svar på den ekonomiska galenskapen? Att Trump skjuter upp införandet har gjort att även EU:s planerade motåtgärder skjuts på framtiden. Förhoppningen är fortfarande att få till förhandlingar och lyckas mildra utfallet. Om det blir motåtgärder har Trump dessutom varnat för att tullarna kan komma att höjas än mer.
Samtidigt varierar tonläget mellan olika europeiska ledare. När Tysklands förbundskansler Friedrich Merz manar till att försöka hitta pragmatiska lösningar menar Frankrikes president att EU nu måste rusta för ett handelskrig. Sveriges utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) har helt rätt när han beskriver det eskalerade läget som "sorgligt" (SVT 14/7).
Förmodligen är den tyska pragmatiken det bättre alternativet. Unionens ledare borde hålla huvudena kalla och undvika att dras in i upptrappningen. För det finns inga skäl att tro att Donald Trumps plan kommer att fungera, tvärtom pekar både Wall Street, som gått neråt efter tullbeskeden, och den nationalekonomiska forskningen åt rakt motsatt håll. Handelsunderskott gör inte länder fattiga, däremot gör internationell handel dem rikare även om de importerar mer än de exporterar. Med den adderade bonusen att där varor vandrar över nationsgränser, blir det mindre sannolikt att soldater gör det för att parafrasera nationalekonomins fader Adam Smith.
Att internationell handel har gjort oss både rikare och säkrare är tyvärr en bortglömd sanning i dagens USA. Det innebär inte att EU behöver följa efter och låta sig dras med i fallet.