Mimmie Björnsdotter Grönkvist
Vid årsskiftet trädde den i kraft men textillagen, som gör det förbjudet att slänga kläder och andra textilier i soporna, hann bara gälla i ungefär ett halvår innan regeringen drog i nödbromsen.
De växande textilbergen fyllda med kläder som svårligen låter sig återvinnas, har fått klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att ta förnuftet till fånga. Från och med den första oktober blir det återigen tillåtet att slänga visst kläder och textilavfall i soporna.
Inför resultatet av lagstiftningen – överbelamrade insamlingar, kommuner som inte mäktar med, secondhand-butiker som fruktar konkurs och avslöjanden om att mycket av textilavfallet inte alls återvinns utan skickas utomlands för att brännas – är det ett klokt beslut.
Enligt Myrornas årliga secondhand-rapport, som släpptes i maj, hade nästan 13 000 ton textilier flödat in i avfallssystemet som resultat av lagstiftningen. För kedjans del innebar det att de tog emot mer än dubbelt så mycket textilier i sina butiker och nästan tre gånger så mycket i sina insamlingsbehållare. Ansvaret för textilavfall har till stor del lämpats över på sådana butiker som drivs i välgörenhetssyfte. Det riskerar att skada deras viktiga arbete när mycket tid och resurser istället måste läggas på avfallshantering.
Dyrbara arbetstimmar går åt att sortera ut sådant som smutsiga underkläder och håliga strumpor. I Sveriges Radio (18/7) går det att höra att en annan secondhand-kedja, Humana, går back ekonomiskt och drunknar i insamlade textilier som följd av den nya lagstiftningen. Därför har de efterfrågat ersättning från vissa kommuner, eftersom de i nuläget tar hand om 80 till 100 ton textil om året.
För dem är ändringen av lagen som presenterats kanske för lite, för sent, men att sådant som är omöjligt för dem att återvinna återigen får gå i soporna kommer i alla fall innebära en liten avlastning. Det är dessutom i linje med hur man på vissa håll redan valt att hantera den kaosartade situationen. "Skitiga och trasiga kläder hamnar lätt i samma kärl och flera kommuner har nu bett sina invånare att slänga trasiga, fläckiga kläder direkt i soporna" sa Pourmokhtari till SVT (17/7).
Tanken var i grunden god, men blev helt ohållbar i praktiken. Vi behöver återbruka mera, och försöka komma bort från snabb och ogenomtänkt klädkonsumtion som skadar både planeten och plånboken. Slit och släng behöver bli ute, genomtänkta köp av plagg man vill använda gång på gång och lappa och laga måste bli inne. Mycket av hållbarheten hänger på hur plagget använts innan man vill göra sig av med det. Det mest hållbara plagget är ett plagg som används, inte ett som bara tar upp plats i garderoben. När det väl är uttjänt ska plagget dock förstås hanteras på ett bra sätt, så att det inte hamnar i ett sopberg.
För hållbarheten är det då dock sannolikt bättre att sådant som är fläckigt och håligt eldas upp, och blir fjärrvärme här, än att det först ska skeppas utomlands – med ytterligare utsläpp som följd – för att eldas upp. Eller att det skapar kaos för välgörenhetsorganisationer. Det fanns uppenbarligen en stor vilja att göra rätt, synd bara att lagstiftaren inte hade tänkt riktigt hela vägen. Då är det bra att man erkänner misstaget och går tillbaka till ritbordet.