"En ny dag gryr, livet går vidare – alla gråter, men gråt inte ensam – mörkret bleknar, all smärta försvinner – men vi stannar kvar, även om du säger adjö."
Refrängen i Israels bidrag till Eurovision klingar av en sympatisk vädjan om fred och försoning. Yuval Raphaels varma röst bär fram det hopp som trots allt kan finnas i ett land plågat av konflikt.
Eller nej, jag skriver om det där. Kanske ska det låta så här:
Israels bidrag till Eurovision återspeglar den beslutsamhet som i dag präglar landet. Efter Gaza-kriget kan en ny dag gry – en dag då den palestinska fienden är besegrad. Detta kan ske även om tidigare vänner, som USA, vänder landet ryggen.
Eller är det som med många andra låtar i tävlingen? Texten är generisk. Den ska skapa en känsla, men saknar egentlig betydelse. Det där är upp till var och en att avgöra – precis som du själv har friheten att rösta på vilket bidrag du vill.
När jag skriver detta har semifinalen ännu inte ägt rum, så jag vet inte om Yuval går vidare. Men om hon gör det, tycker jag att du kan rösta på Israels låt – om du gillar den. Dina politiska värderingar sammanfattas inte av hur du röstar i en musiktävling.
Eurovision-arrangören EBU utsattes under förra året för hård press kring huruvida Israel skulle tillåtas delta i tävlingen. Det finns goda skäl för kritiken. Människorättsorganisationen Human Rights Watch rapporterar att den israeliska militären ägnar sig åt att "döda, såra, svälta och tvångsförflytta tusentals civila palestinier i Gaza och att förstöra deras hem, skolor, sjukhus och infrastruktur i en omfattning som saknar motstycke i modern historia." Det är svårt att förstå hur ett land som utför sådana handlingar får delta i en europeisk trevlighetstävling.
EBU kontrar med att det inte är landet som deltar i Eurovision, utan det israeliska public service-bolaget KAN. Men när Ryssland stoppades från att delta i Eurovision 2022 var argumentet att ett "ryskt bidrag i årets tävling, mot bakgrund av den exempellösa krisen i Ukraina, skulle kunna ge tävlingen dåligt rykte".
Därefter har de ryska TV-bolagen uteslutits ur EBU eftersom de inte lever upp till organisationens regler för oberoende public-servicebolag. Men det vara alltså risken för dåligt rykte, inte TV-bolagens relation till ryska staten, som gjorde att de stoppades från tävlingen 2022.
EBU ska nog vara glada att inte alla TV-bolag som idag är medlemmar gör anspråk på att ställa upp i Eurovision. Det finns bolag från Algeriet, Egypten, Jordanien, Libanon, Libyen, Tunisien och Vatikanstaten som skulle ha rätt att delta – om de bara ville.
Principiellt finns det inga skäl till att de ländernas TV-bolag aldrig borde få vara med. Men för flera av dem finns frågetecken kring det lämpliga, eftersom det i flera fall finns inskränkningar i TV-bolagens frihet gentemot statsmakterna. Och redan nu tillåts Azerbajdzjan vara med i tävlingen trots att landet har en högst problematisk syn på fria medier.
EBU saknar alltså tydliga regler för att förhindra att tävlingsdeltagandet blir en del av staters propaganda. Schlagertävlingen är ju bara en del av EBU:s verksamhet, så jag förstår att de varken vill eller kan utesluta bolag enbart med hänsyn till Eurovision. Just därför borde organisationen införa särskilda regler för deltagande i själva tävlingen. Jag menar att bolag som representerar länder som begår olagliga krigshandlingar inte borde få delta.
Men rösta på Israel om du vill. Det kanske jag hade gjort – om de skrivit en text som betydde något. Låten är trots allt ganska bra.