Antalet anställda inom utveckling, ledning och administration för Skellefteå kommun (rött) och samtliga kommuner över 50 000 invånare men under 100 000 invånare (grått, genomsnitt).
Skellefteå kommun har bestämt sig. Nu behövs fler chefer. Jag blev väldigt förvånad när jag läste den nyheten. Det är lite ovanligt att politiker går ut med ambitioner att öka antalet arbetsledare istället för att fokusera på händer och fötter på golvet. I Skellefteå kommun finns dessutom en underliggande diskussion om att kommunens centrala administration är för stor. Hur det är med den saken är givetvis en bedömningsfråga. Det finns inget facit för hur många kvalitetsutvecklare, kommunikatörer och strateger som en kommun behöver. Men sett till jämförbara kommuner har Skellefteå kommun inte snålat på dessa delar.
Evelina Fahlesson (S) är ordförande i kommunens personalnämnd. Hon säger emellertid till Norran att fler anställda chefer skulle bidra till en bättre arbetsmiljö för alla offentligt anställda.
Jämförelsesajten Kolada redovisar statistik för Sveriges kommuner. Om man jämför kommuner som har en befolkning över 50 000, men under 100 000 invånare, visar det sig att Skellefteå kommun, under lång tid, haft relativt många anställda inom ledning, utveckling och stöd. Sajtens siffror visar också att Skellefteå är den kommun i jämförelsegruppen som har allra flest anställda inom denna kategori. Fler än exempelvis Luleå, Sundsvall och Karlstad. Alla de kommunerna har fler invånare än Skellefteå. De två sista är klart större med i princip 100 000 invånare.
Siffrorna från Kolada visar också att antalet årsarbetare inom ledning, utveckling och stöd har ökat snabbare i Skellefteå än inom andra jämförbara kommuner. Denna ökning har säkerligen sin förklaring i den snabba samhällsutveckling som kommunen varit en del av. Men det ger ändå ett utgångsläge där man kan fråga sig om trenden pekar åt rätt håll.
Det finns såklart viktiga invändningar mot det jag skrivit såhär långt. Det är bara en andel av alla som jobbar med utveckling, ledning och stöd inom kommunen som är chefer. Till detta ska läggas att antalet anställda per chef varierar starkt. Värst är det inom socialförvaltningen och skolan där det, enligt Evelina Fahlesson (S), inte är ovanligt att en chef har ett trettiotal underställda utspridda på olika adresser. Det kan till exempel handla om en förskolechef som har flera förskoleenheter under sig.
Nulägesbilden är alltså lite motsägelsefull. Kommunens överbyggnad sväller samtidigt som det finns behov av fler arbetsledare närmre de faktiska verksamheterna. Jag anser alltså att det kan vara rätt av kommunen att anställa fler chefer inom exempelvis förskolan. Men en central fråga är då hur stort ansvar och hur stora befogenheter som dessa nya chefer ska ha över de enheter där de styr.
Andreas Westerberg är politisk redaktör på Norran.
Inom kommunen finns en återkommande diskussion om att det är viktigt med samordning, nödvändigt att göra lika för alla och värdefullt med helhetssyn i personalfrågor. Baksidan av dess intentioner är att det skapar osjälvständiga chefer. Behovet av samordning och helhetssyn kräver många möten mellan chefer på förvaltningsnivå och det göder ett behov av olika stödfunktioner för cheferna eftersom de inte tillåts ta helt självständiga beslut.
Detta handlar såklart om en balansgång men jag tror att kommunen skulle ha mycket att vinna på att i detta läge våga lämna över lite fler befogenheter till sina chefer, samtidigt som antalet underställda begränsas. På samma gång borde kommunen visa större hänsyn till skattebetalarna och helt sonika sjösätta en bantningskur av den kommunala överbyggnaden.