Malin Lernfelt är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
Allt oftare har det på senare tid riktats kritik mot högskoleprovet. Att det är ett orättvist urvalsinstrument till högre studier eftersom någon som kämpat hårt på gymnasiet kan förlora sin plats när en person som lyckats få ett bra resultat på HP antas. I dag säger reglerna att minst en tredjedel av platserna på landets högre utbildningar ska gå till dem som gjort högskoleprovet. Därtill har det lyfts att studenter som antas via högskoleprovet klarar studierna sämre och oftare hoppar av sin utbildning.
Nyligen publicerades dock en rapport från Universitets- och högskolerådet som tvärtom visar att det finns många fördelar med att vid sidan om betyg ha högskoleprov som urvalsinstrument till högre utbildning. Framförallt för att provet breddar rekryteringen till högskolan. Tack vare möjligheten att göra högskoleprov kan fler äldre, fler män och inte minst fler individer som mitt i livet vill byta bana och skaffa ett nytt yrke, få en plats på den utbildning de drömmer om.
“Högskoleprovet utgör ett viktigt redskap för universitet och högskolor för att bredda rekryteringen avseende kön och ålder och kan användas ännu mer. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till vilka andra aspekter av breddningen som skulle påverkas av en sådan åtgärd”, säger Anders Ljungberg, analyschef på Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande (12/6).
Numera är kvinnor totalt sett överrepresenterade inom den högre utbildningen. I grunden är det kanske inget problem. Det är ett faktum att flickor i många fall har betydligt högre betyg än pojkar från gymnasiet, något som rimligtvis beror på en högre ambitionsnivå. Dock kan det också till viss del ha att göra med andra saker. Forskning visar till exempel att det är betydligt vanligare att flickor får högre betyg än vad de nationella proven visar. För pojkar är det tvärtom – de får oftare lägre betyg än resultatet i nationella prov. Undervisningen idag, med höga krav på självstudier, analysförmåga och eget ansvar, passar också i många fall och flickor bättre. De mognar tidigare och socialiseras oftare in i sammanhang där skolarbete har hög relevans. Att det då finns en möjlighet för pojkar att ta igen vad man kanske missat under tonåren är därför utmärkt.
Utmärkt. Högskoleprovet håller dörren till högre utbildning öppen för fler.
Högskoleprovet har också en stor betydelse för dem, oavsett kön, som under gymnasietiden haft tuffa perioder då de inte lyckats ligga på topp. De kursbetyg som funnits under de senaste decennierna har lett till att den som inte lyckats maxa varje kurs under tre år i princip riskerat att se sin dröm om att bli läkare, veterinär, jurist eller ingenjör gå om intet ifall inte högskoleprovet funnits. Individer som idag är fantastiska yrkespersoner hade aldrig ens haft en chans om de inte kunnat komma in på universitetet via högskoleprovet.
En del högre utbildningar har, eller har haft egna urvalsprov, intervjuer och andra instrument för att hitta de mest lämpade studenterna. Detta är dock ofta både dyrt och kräver mycket logistik. Därför måste det generella urvalssystemet ha flera ingångar och inte sätta upp alltför höga murar. Dagens system där minst en tredjedel tas in via högskoleprovet, och resterande på betyg, är kanske inte perfekt, men i alla fall betydligt mer rättvist än om betyg varit det enda sättet att komma in på vissa utbildningar. Med andra ord, det är dags att upphöra med gnället på högskoleprovet.