Ledare: Slanten som är tänkt ska göra skillnad

Foto: Anders Wiklund/TT

Personalbrist och ansträngd ekonomi pressar vården och omsorgen. Färre ska försörja fler.

Den svenska välfärden behöver anställa över en halv miljon personer fram till 2026, enligt SKR (Sveriges kommuner och regioner). Antalet anställda behöver öka med 200 000 samtidigt som drygt 300 000 av välfärdens medarbetare går i pension. Räkna med ökad konkurrens om arbetskraften.

De kommuner och regioner som ännu inte insett vidden av de problem som de står inför behöver vakna, nu, gnugga sömnen ur ögonen.

Skellefteå kommun har vaknat, kanske lite sent, men vaknat. I somras fick socialkontoret i uppdrag att undersöka möjligheten att erbjuda högre lön till de feriearbetare som väljer att sommarjobba inom vård, omsorg och stöd. De som jobbar inom socialkontorets verksamheter får en tia extra i timmen. Förhoppningsvis blir det 100 000 väl använda kronor.

Iosif Karambotis (S) är ordförande i socialnämnden. I ett pressmeddelande från kommunen säger han bland annat: ”Den extra slanten till ungdomarna kan vara ett sätt för fler att få upp ögonen för ett framtida jobb inom sektorn.”

Blir det så är det naturligtvis bra. För utmaningen är enorm, rekryteringsbehovet gigantiskt. Situationen i Skellefteå är varken bättre eller sämre jämfört med andra kommuner.

Men förmodligen blir det (tyvärr) inte så. Det finns nämligen ett grundläggande problem som gör utmaningen än större. Det är yrket som sådant.

Lönen är ingenting att yvas över, knappt 23 000 kronor i månaden för ett vårdbiträde anställd av Skellefteå kommun, enligt Kommunalarbetarens lönestatistik. Lägg därtill att jobbet många gånger är slitigt och stressigt, det blir en hel del kvälls- och helgjobb och möjligheterna att påverka sin arbetssituation är begränsade.

En extra tia i timmen kan säkerligen locka en och annan att söka feriejobb inom vård, omsorg och stöd. Hur de sedan ska fås att utbilda sig och börja jobba inom sektorn är en helt annan sak. Här kan Skellefteå som arbetsgivare göra mycket mer. Det kan till och med bli så att utvecklingen tvingar kommunen att backa från sin rigida syn på privata utförare inom vård och omsorg.

Med eller utan privata utförare inom vård och omsorg finns det ett par saker som kommunen kan göra, eller göra bättre:

- Sjukskrivningarna: Sjukfrånvaron hos medarbetare anställda hos privata arbetsgivare är lägre än hos offentliga arbetsgivare. Varför är det så?

- Lönen: Lönerna ska sättas lokalt och individuellt. Bra prestationer ska belönas, duktiga medarbetare premieras.

- Inflytandet: Större möjligheter att påverka och mer inflytande kan få fler att stanna i yrket.

- Jobba mer och jobba längre: Heltid ska vara norm, deltid en möjlighet. Se till att de som vill jobba efter 65 orkar, kan och ges möjlighet att göra det.

Men framför allt handlar det om att förändra synen på Skellefteå kommun som arbetsgivare. I november förra året startade Facebook-gruppen ”Håll käften och lyd”. I den diskuterar kommunanställda sin arbetsmiljö. I dag har gruppen 1 245 medlemmar.

Det är här Skellefteå kommun måste börja. Med en resa mot att bli en attraktiv och uppskattad arbetsgivare.

Ge gärna de ungdomar som vill arbeta inom vård, omsorg och stöd en tia extra i timmen. Det är de värda. Det är ett bra initiativ. Men låt det inte stanna där. Det finns mycket som Skellefteå som arbetsgivare kan göra för att möta rekryteringsutmaningen. Om det sedan innebär att man måste utmana det traditionella och genomföra omfattande förändringar är det bara att göra det.

Sätt igång!