Musik från förr. I Greger Ottosson, Lillemor Kjellmor och Greger Ottosson.
Västerbottensteatern har satt upp Barbro Lindgrens moderna klassiker ”Sagan om den lilla farbrorn”. Under hösten kommer den att spelas för barngrupper. Dessutom har Martin Lindberg skrivit en ny version som ska passa en äldre publik.
I föreställningen för den något äldre publiken ingår mycket mer sjungen och spelad musik och mer detaljerad fakta som ska passa den äldre målgruppen. Till exempel ord som flänna och minnen av en lättvikare Nordstjärna.
Det är skådespelerskan Matilda Kjellmor lotsar publiken genom berättelsen. Den gamla farbrorn som spelas av Mikael Lindgren, har ett lyckat arbetsliv bakom sig. Han har tre vuxna barn men sedan frun dog är han fruktansvärt ensam. Trots att han är snäll vill ingen av grannarna veta av honom. Men så en dag får han besök av en hund, gestaltad av Greger Ottosson, som blir hans vän. Men lyckan varar inte för alltid och när en liten flicka (Matilda Kjellmor) dyker upp, blir farbror återigen rädd för att bli bortvald och ensam.
Känslan av att vara ensam och utstött varvas med skratt och glädje. För vem kan inte le när hunden knuffar omkull den gamla farbrorn som inte ramlat på 40 år och har glömt hur roligt det är att ramla.
Det är en varm berättelse som inte lämnar publiken oberörd. Musiken känns väl anpassad till målgruppen och länkar samma berättelsen på ett fint sätt. Säkerligen kommer en och annan att under resans gång sjunga med till tonerna av Dan Anderssons ”Omkring tiggarn från Luossa”.
I går
Sjunger Greger Ottosson gör en fin rollprestation som sjungande och spelande hund.
Två istället för en. Mikael Lindgren som den gamla farbrorn finner en vän i hunden som spelas av Greger Ottosson. I bakgrunden Matilda Kjellmor.