Tommy Bildström och dottern Tindra passade på att göra ett återbesök i de gamla hemtrakterna under Rentjärndagen. Omslaget har gjorts av Julia Frank och har drag av både John Bauer och Hans Arnold.
Världen håller på att gå under. Vargen Sköll tänker sluka solen. Den ende som kan stoppa katastrofen är den muttrande gubben Sigvard – som till och med är beredd att sno en legendarisk storpalt och offra den från utsiktstornet i Åmliden för att fullfölja sitt uppdrag.
Längs vägen får han hjälp av en arbetarmus, en älg som delar ut post och en grovt svärande fågel.
Det är ingången till Tommy Bildströms ”Hjälteresan”, en bok som handlar om döden, utspelar sig kring Malå och blandar humor med allvar, samisk mytologi med fantasy och kvantfysik med tv-spelens berättande.
Själv beskriver författaren den som en allegorisk roman om döden och sorgens fem faser, och tillägger:
– Den är också helt knäpp samtidigt.
Med sin drastiska och på samma gång återhållsamma humor återkommer han flera gånger till hur märklig boken är.
Till exempel var det först ingen av testläsarna som begrep vad den handlar om. Därför fick han lov att skriva in häxan Börje, som förklarar saker och ting.
Inte undra på att han bävade för vad recensenterna skulle säga:
– Jag vill ju inte skämma ut mig.
Men det hade han inte behövt göra. Tvärtom har bokens första upplaga sålt slut, fått fina recensioner och till och med jämförts med Douglas Adams klassiker ”Liftarens guide till galaxen”.
Tommy Bildström har hämtat inspiration från många håll, även Västerbottensförfattarna och inte minst Torgny Lindgren. Boken började med ett kapitel som en förläggare blev imponerad av, ändå tog det tid innan han fortsatte. ”Man är ju lat”, säger han.
För Tommy väntar även engagemang på bokmässan i höst, ytterligare ett steg på den resa som en gång började i Rentjärn, Malå.
Här ägnade han en stor del av barndomen åt att dra upp en massa gäddor ur sjön. Men det var också här han hittade in i litteraturens värld, mycket tack vare Fantomen, Lucky Luke och liknande läsning.
– Jag hade ganska svårt att lära mig läsa men var en stor serietidningsfantast. Det är något jag jobbar med i biblioteksvärlden också, att det är viktigt att ha alla sorters ingångar, säger han, och fortsätter:
– Sedan blev jag boknörd, jag läser mycket.
Efter grundskolan i Malå blev det gymnasiet i Lycksele och universitetet i Umeå. Därefter jobbade han i flera år som truckförare på Norrmejerier, innan han återvände till universitet och utbildade sig till bibliotekarie.
– Men jag har aldrig läst så mycket som när jag jobbade som truckförare. Det är också viktigt att ta med sig in i biblioteket, säger han.
Efter utbildningen fick han jobb som barn- och ungdomsbibliotekarie i Nordmaling, och några år senare blev han även chef där.
– Allas väg är inte spikrak. Men det är klart att jag tycker att jag har hamnat rätt. Man får utvecklas hela tiden, och nu tycker jag att det är roligast att jobba med ungdomar, säger Tommy.
Sedan i höstas har han också möjlighet att påverka vilka insatser som görs för barn och unga långt utanför det ”egna” biblioteket.
Då utsåg regeringen honom till ny ledamot i Kulturrådets läsråd.
Tommy Bildström har gjort en rejäl resa i livet. Men läsande och litteratur har alltid betytt mycket för honom.
Det är naturligtvis ett hedrande uppdrag och en chans för Tommy att driva idéer som han tror på.
Samtidigt berättar han att det är ett sammanhang som han inte känner sig helt bekväm i, och drar en anekdot om en finare måltid där hans bordsskick hamnade i fokus:
–Jag spillde en grönsak, jag vet inte riktigt vad det var.
Desto mer bekväm är han när han får prata om bibliotekens betydelse.
Även om det just nu går ganska bra för biblioteken och skolbiblioteken så finns det vissa saker som Tommy känner en oro över.
Han konstaterar att det finns mer värden i en bok än att bara lära sig läsa:
– Den demokratiska funktionen som biblioteken har är viktig att värna om när man nu drar ned på studieförbunden. Det är särskilt viktigt på små ställen, där gör biblioteken otroligt mycket bra för alla människor, från små barn till äldre.
I helgen var Tommy tillbaka i sina gamla hemtrakter, då han sålde och berättade om ”Hjälteresan” under Rentjärndagen.
Det kändes lite speciellt och märkligt – även om han på sätt och vis är samma person som förr så kan det kännas lite kluvet: är han killen som drog upp en massa gäddor i byn eller är han bibliotekarien Tommy?
– Men det var roligt att komma hit och visa upp boken för mamma, hon är den största supportern, säger han.