Pulitzervinnaren: "Det hÀr Àr vÄr utopi"

Böcker överlever i tusentals Ă„r mot alla odds – och i Anthony Doerrs senaste roman för de vidare kunskap till och med nĂ€r planeten har gĂ„tt under. Pulitzerpristagarens nya roman spĂ€nner över Ă„tta sekler, dĂ€r klimatdystopi och utopi möts.

"Det ironiska Àr att vi lÀser ensamma men vi lÀr oss samtidigt att kliva ut ur vÄr egen skalle och in i andras liv, det kan verkligen berika dig", sÀger Anthony Doerr vars nya bok Àr en hyllning till litteraturen och dem som förvaltar den.

"Det ironiska Àr att vi lÀser ensamma men vi lÀr oss samtidigt att kliva ut ur vÄr egen skalle och in i andras liv, det kan verkligen berika dig", sÀger Anthony Doerr vars nya bok Àr en hyllning till litteraturen och dem som förvaltar den.

Foto: Ulf Andersen

Litteratur2021-09-29 10:00

Gedigen research gjorde att hans förra Pulitzerprisbelönade tegelsten tog tio Är att skriva. Med samma entusiasm och kunskapstörst har Anthony Doerr tagit sig an sin nya roman, "En bÀttre vÀrld". Idén fick han nÀr han lÀste om Hitlers planer pÄ att bygga en mur genom Europa och franska St Malo, dÀr Doerrs bok "Ljuset vi inte ser" till stor del utspelas.

– Jag började lĂ€sa om försvarsmurar och i nĂ€stan varje bok nĂ€mndes Konstantinopel som det frĂ€msta exemplet pĂ„ försvarsteknik i den medeltida vĂ€rlden, sĂ€ger han och radar upp fakta om murarna: de stod i 1100 Ă„r, var 5,7 kilometer lĂ„nga och höll för 23 belĂ€gringar.

Men det var efter nÄgot halvÄr nÀr Anthony Doerr började att lÀsa om bibliotek i dÄtida Konstantinopel som han fann magin han sökte. Medan kopior av klassiska texter vittrade sönder över hela Europa bevarades de i Konstantinopel, dÀr de kopierades pÄ nytt vart hundrade Är.

– Jag tror att vi har ungefĂ€r 55 000 antika grekiska texter i dag, och 40 000 av dem kom frĂ„n Konstantinopel. Jag tĂ€nkte ”hĂ€r har jag nĂ„got”.

Leker med utopin

Doerr har lÄnat sin engelska titel frÄn Aristofanes "FÄglarna", dÀr tvÄ dÄrar vill bygga en stad i himlen med hjÀlp av fÄglar: "MolnfÄgelland". HÀr leker han sjÀlv med utopiska berÀttelser.

— Jag sĂ„g mina barn ta del av sĂ„ mĂ„nga dystopier. De var tio till sjutton Ă„r medan jag skrev den hĂ€r boken och varje gĂ„ng jag gick in till dem tittade de pĂ„ en planet som exploderade, eller en ny stad som stod i brand, sĂ€ger Anthony Doerr.

PÄ tvÀrs mot allt som förintas skrev han om Anna i det bysantinska imperiet som inte tillÀts lÀsa, men som desperat ville uppleva berÀttelser. Hon kommer över den sÀllsynta "MolnfÄgelland", av Antonius Diogenes. Den bok som inspirerade honom hette "Underverken bortom Thule" och har gÄtt förlorad men handlingen finns ÄterberÀttad av en lÀsare frÄn 800-talet.

Anthony Doerr ville lĂ„ta Anna rĂ€dda "MolnfĂ„gelland", och vĂ€vde dĂ€rför samman mĂ€nniskor genom Ă„rhundradena. Han ryggade visserligen inför tidsrymden – "det Ă€r en bok om allt" – sĂ€ger han och skrattar.

– Men jag lĂ€ste "The great derangement" av Amitav Ghosh, som undrade varför sĂ„ fĂ„ författare skrev om klimatkrisen. Han föreslog att det beror pĂ„ att böcker inte omfattar tillrĂ€ckligt med tid för att visa förĂ€ndringen över generationer. Det gav mig mod att försöka, att skriva om böckers överlevnad medan jag talar om hotet mot hela artens överlevnad.

RÀdsla för döden

Att boken överlever mĂ€nniskan insĂ„g Doerr redan i barndomen. Han tillbringade mycket tid pĂ„ biblioteket, och lĂ€ste CS Lewis böcker om Narnia. Böcker lĂ„ter en inte bara fĂ€rdas mellan vĂ€rldar – de lĂ„ter ocksĂ„ författare tala frĂ„n de döda – och det Ă€r magi pĂ„ riktigt, menar Doerr.

– Jag tycker att de smĂ„ ryggarna pĂ„ hyllan Ă€r portaler till andra tider och rum. Ett bibliotek Ă€r sĂ„ fantastiskt. Du fĂ„r ta med nĂ„got gratis och lĂ€r dig att ta hand om allmĂ€n egendom, och du fĂ„r ha smĂ„ dörrar till andra platser hemma hos dig, sĂ€ger han förtjust.

RÀdslan för döden och för minnet som suddas ut Àr ett Äterkommande tema i Doerrs författarskap. I efterhand har han förstÄtt att traumat kommer frÄn femtonÄrsÄldern dÄ alzheimer drabbade hans mormor, och inför hans ögon raderade allt hon var.

HÀr Àr det hela mÀnskligheten som hotas av förintelse. Konstance befinner sig i en farkost pÄ vÀg mot planeten Beta Oph2 för att sÀkra mÀnniskoslÀktets överlevnad. Handlingen utspelas ocksÄ pÄ ett bibliotek i Idaho, dÀr Koreaveteranen Zeno möter klimataktivisten Seymour, som utför ett attentat mot biblioteket. PÄ osannolikt vindlande vÀgar binder litteraturen dem samman.

De som förvaltar

Boken Àr en lovsÄng till alla som förvaltar mÀnniskans arv. Anthony Doerr ser en koppling mellan bibliotekarier och miljöaktivister: bÄda vÄrdar nÄgot till kommande generationer, menar han.

Han Ă€r lika misantropisk som klimataktivisten Seymour – Ă€ven om han inte tror pĂ„ vĂ„ld som lösning.

– Men jag tror att vi behöver nĂ„got som fĂ„r oss att vakna.

I hans bok möts de dystopiska och utopiska idéerna, nÀr Doerr uppmanar lÀsarna att tÀnka pÄ den bÀsta tÀnkbara vÀrlden.

– Jag föreslĂ„r att "molnfĂ„gellandet" Ă€r hĂ€r. Det Ă€r en absurd idĂ© att mĂ€nniskor skulle kunna lĂ€mna solsystemet och ta sig till en annan vĂ€rld. Vi Ă€r fast hĂ€r. Det hĂ€r Ă€r vĂ„r utopi – sĂ„ hur ska vi ta hand om den? Det hoppas jag att lĂ€sarna ska frĂ„ga sig.

Fakta: Anthony Doerr

Född: 1973

Bor: Boise, Idaho

Familj: Fru och tvÄ tvillingsöner, 17 Är.

Aktuell: Med "En bÀttre vÀrld" och Netflix filmatisering av hans bok "Ljuset vi inte ser".

KarriÀr: Debuterade med novellsamlingen "The shell collector" (2002). Han har ocksÄ skrivit novellsamlingen "Memory wall" och memoarboken "Four seasons in Rome". PÄ svenska har han tidigare gett ut "Grace" och "Ljuset vi inte ser", för vilken han belönades med Pulitzerpriset. Den sistnÀmnda lÄg ocksÄ pÄ New York Times bÀstsÀljarlista i över 200 veckor.

LĂ€ser: ”Losing Eden” av Lucy Jones. Det handlar om varför vĂ„r hjĂ€rna behöver vildmarken. Det var nĂ„got som vĂ„ra mormödrar visste, men visar varför vi Ă€r lyckligare nĂ€r vi Ă€r utomhus, vĂ„ra sjĂ€lar och hjĂ€rnor mĂ„r bĂ€ttre dĂ„.

LitterÀra favoriter: Det finns en spansk författare som heter Juan Ramon Jimenez, som vann Nobelpriset. Han skrev "Bortom Platero och jag" som handlar om en man i de andalusiska bergen och hans Äsna. Den bestÄr av smÄ, vackra kapitel och den har varit en förebild för mig. Jag försöker göra varje kapitel vackert men att de tillsammans skapar nÄgot kraftfullt".

Om att upptÀcka skrivandet: "Jag var tidigt hÀnförd över att nÄgon som CS Lewis kunde göra sÄ komplicerade vÀrldar med sÄ billiga material som penna och papper. Jag blev beroende av att skapa den magin. Men det var inte sÄ att jag trodde det var en karriÀr, det var snarare en förlÀngning av leken."


Fakta: Anthony Doerr om...

... att upptÀcka skrivandet:

Jag ville alltid göra allt som mina bröder gjorde. De var 6–7 Ă„r Ă€ldre och gjorde alltid skolarbeten och sĂ„dant som fascinerade mig, som algebra. Jag kommer ihĂ„g att jag vid Ă„tta, nio Ă„rs Ă„lder tog över min mammas skrivmaskin. Jag tog papper av mamma och skrev pĂ„ hennes skrivmaskin berĂ€ttelser om mina leksaker. Jag hade plastpirater, och kunde fĂ„ dem att svĂ€ra, det var kraftfullt. Och sĂ„ kunde jag fĂ„ det att försvinna med tippex.

... klimatkrisen:

Jag Àr skrÀckslagen för klimatförÀndringarna. Planeten upplever tvÄ kriser nu, klimatkrisen och krisen för den biologiska mÄngfalden. Jag ville att romanen skulle visa pÄ en rikedom av djur som finns nu medan Konstance i framtiden lever i en steril vÀrld dÀr det kanske finns en myra, eller inte. Allt annat Àr virtuellt. De moderna bekvÀmligheterna gör att vi tÀnker att vi kan leva utan den naturliga vÀrlden. Men eftersom romanen rör sig genom seklerna hoppas jag att den fÄr folk att tÀnka till. Vi utvecklas optimalt vid 75 grader Fahrenheit. Vad innebÀr det för mÀnniskor nÀr det blir 100 grader Fahrenheit i stÀderna?

... framgÄngen för "Ljuset vi inte ser":

Att bli klar med en bok Àr framgÄng för mig, för det Àr sÄ utmanade och du lÀgger ner sÄ mÄnga timmar. Mina andra böcker kÀnns som lika stora framgÄngar Àven om de inte har lika mÄnga lÀsare. Men det var svÄrt att skriva dem! Du kanske tÀnker en del pÄ allt det dÀr i duschen, men fem minuter in i skrivandet Àr du sÄ engagerad i berÀttelsen. Jag sÀtter pÄ mig hörlurar som blockerar allt ljud och dÄ blockerar jag ocksÄ alla tankar pÄ förlag och redaktörer.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!