Hjältar. Tom Hanks och Aaron Eckhart i den verklighetsbaserade filmen ”Sully”.
Chesley ”Sully” Sullenberger är en av 2000-talets stora hjältar. Han är flygkaptenen som på ett mirakulöst sätt räddade 155 personer genom att nödlanda på Hudson-floden mitt i New York i januari 2009.
När Clint Eastwood gör film av den här händelsen som i media världen över rubriksattes som ”Miraklet på Hudson-floden” handlar det lika mycket om efterspelet.
För ”Sully” ifrågasattes av haverikommissionen. Hade han inte kunnat genomföra en nödlandning på någon av flygplatserna i närheten?
Jag känner själv hur jag sitter och rent ut sagt blir förbannad på byråkraterna som inte ser det självklara. Nämligen att en flykapten med hjälp av sin erfarenhet och sitt kunnande räddar livet på de 155 personer, inklusive honom själv, som befann sig ombord.
Naturligtvis ska varje olycka utredas. Men det känns verkligen som att det den här gången mer handlar om försäkringspengar och ett förstört flygplan än människors överlevnad.
Samtidigt lyckas regissören Clint Eastwood få fram de motstridiga känslor som även fanns hos Sully. Hade han gjort rätt eller hade han chansat med en vattenlandning som egentligen inte borde gå att genomföra?
Samtidigt hyllas Sully överallt där han vistas. Han är en hjälte i vanligt folks ögon och vi känner också den oerhörda tacksamhet som passagerarna ger honom.
Naturligtvis finns också själva landningen med. Det känns verkligen som att sitta ombord på flygplanet och bokstavligen be för sitt liv.
Men tonvikten ligger som sagt på det ifrågasättande som Sully utsätts för.
Det är dessutom svårt att se någon annan i rollen än Tom Hanks. Han känns verkligen som en trygg och sympatisk människa. Sully är en yrkesman som lagt 40 år av sitt liv på att flyga människor från en plats till en annan – alltid med säkerheten i första hand.
Aaron Echart är också trovärdig som co-piloten Jeff Skiles.
Jag känner själv hur jag sitter och rent ut sagt blir förbannad på byråkraterna som inte ser det självklara.