Sven Hedin år 1928. Foto: Scanpix
När Tommy Lundmark ska berätta om sin nya bok "Sven Hedin-institutet – En rasbiologisk upptäcktsresa i Tredje riket" kan han inte göra det utan att bli berörd. Arbetet med boken har också tagit 20 år och krävt många pauser då mycket av den forskning han läst varit för sorgsen för att studeras under längre stunder. Ändå var han mån om att slutföra arbetet med boken.
– Jag tycker om att skriva om sådant som ökar förståelse. Därför är det också viktigt att lyfta fram och berätta exakt hur det här var, säger Tommy Lundmark.
Skrivandet av "Sven Hedin-institutet – En rasbiologisk upptäcktsresa i Tredje riket" har också varit krävande på andra plan. Eftersom svenska forskare knappt visste om institutets existens har Tommy Lundmark fått ta hjälp av tyska forskare.
– Det har varit så pass invecklat att jag har tagit hjälp av tyska forskare. Sven Hedins livshistoria är lite grann som ett bekymmer och i Sverige finns det inte skrivet något om institutet, berättar han.
Tommy Lundmark tror att en av anledningarna till bristen på svensk forskning i ämnet kan vara Sveriges ovilja att ta sig an det jobbiga. Att faktiskt acceptera Sven Hedins kontakter till Hitlertyskland samt det faktum att han lät SS med Heinrich Himmler i spetsen döpa ett rasbiologiskt institut där det genomfördes experiment på judar efter honom.
– I Sverige är det fortfarande svårt att förstå Sven Hedins kopplingar till Nazityskland. På sin tid var han den mest kände svensken, tänk dig Zlatan fast större. Så det är delvis det som gör det här så problematiskt. Jag är också helt övertygad om att Sven Hedin inte visste vad som egentligen förekom på institutet, säger han.
Tung forskning. "Det är just alla livsöden som varit jobbigast att läsa om. Den historien som berörde mig allra mest var en norsk judisk familj där ett av åtta syskon överlevde efter att ha tagits till koncentrationsläger", berättar Tommy Lundmark.
Tar en paus. "Jag ser fram emot att leva ett nazistfritt liv för ett tag", konstaterar Tommy Lundmark och skrattar.