Med tanke på att "Simpsons" och "Tillbaka till framtiden 2" förutsåg Trump som president så kom jag osökt att tänka på tidsresor.
Tidsresande och att leka med tid på film är nästan alltid kul. Mina första tidsresarminnen på vita duken är "Terminator". Jag var väldigt ung när jag såg den och hjärnan slog knut på sig själv, när jag insåg att mannen från framtiden var pappa till rebellgeneralen, som skickade honom till dåtiden. Mannen från framtiden skulle rädda rebellgeneralens mamma från att bli mördad av robot från framtiden, annars skulle rebellgeneralen inte födas. Och hade mannen från framtiden inte skickats till dåtiden av sin egen far, då hade inte denne legat med mamman. Så då kan de egentligen tacka de onda framtidsrobotarna och Arnold Schwarzenegger för att det överhuvudtaget bildades en motståndsrörelse. Puh.
"De 12 apornas armé" är en annan höjdarrulle med tidsresande. Bruce Willis och Brad Pitt gör lysande insatser i Terry Gillimas mästerverk. Här finns också en del sköna tidsvurpor som du kan klura på för att få lite hjärngymnastik.
"Looper" är en annan tidsresarfilm och återigen ser vi Bruce Willis i en av de bärande rollerna tillsammans med Joseph Gordon Lewitt.
"Tillbaka till Framtiden"-filmerna är ju givetvis de okrönta mästarna i denna sammanställning och behöver ingen närmare presentation. Kort och gott, har ni inte sett denna trilogi så gör det.
"The butterfly effect" använder också tidsresor. Dessa ställer till det för huvudrollsinnehavaren och visar riskerna med att påverka dåtiden. Filmen "Sliding doors" svarar på funderingen man ibland kan ha: Vad hade hänt om jag gjort si eller så istället? "Måndag hela veckan", med underbara Bill Murray, leker med en tidsloop och senaste Marvelfilmen "Dr Strange", har en otrolig slutfight där tiden används på ett sjukt coolt sätt. Tid är kul på film.
Ted Kjellsson