Ofta i bild. Tom Cruise spelar mer sig själv än den kontroversielle piloten Barry Seal. Foto: David James.
Det här hade kunnat bli en riktigt bra film. En verklighetsbaserad historia om en flygare, Barry Seal, som inte bara rekryterades av CIA.
Han hamnade också i klorna på Medellina-kartellen med Pablo Escobar som huvudnamn.
Seal var en skicklig flygare som bekämpade kommunismen i Centralamerika genom att fota deras hemliga anläggningar.
Men samtidigt som han jobbade för amerikanska underrättelsetjänsten, och senare även USA:s regering, så smugglade han knark i en sällan skådad omfattning.
Det här är berättelsen om hans liv. Och tyvärr har det inte blivit mycket av det.
Tom Cruise spelar rollen som Barry Seal och det blir bara väldigt mycket Tom Cruise.
Han ger sin langare en komiskt sympatisk framtoning. Han är bara så snäll och lättledd och alla skumraskaffärer kan förklaras med ett vackert leende.
Och när det inte är Tom Cruise vi ser i bild då handlar det om långa panoreringar av flygningar.
Jag måste erkänna att det i längden blir lite tråkigt.
Personporträtten blir också väldigt genomskinliga. Visst kan vi förstå att Pablo Escobar är en maktbesatt galning men vi kommer aldrig honom in på livet.
Inte någon annan heller för den delen. Människor bara passerar som ett flygplan på himlen utan att ge så mycket som en rökstrimma efter sig.
Samhällskritiken mot USA är också blygsam. För naturligtvis var det här en skam för det demokratiska samhället.
Att fälla Nicaraguas lagligt valda regering var viktigare än att avbryta samarbetet med Escobars ruttna gangstermetoder.
Tänk så mycket bättre det hade blivit om till exempel Oliver Stone regisserat och sett till att Tom Cruise inte hade behövt smajla upp sig så ofta.
Han är bara så snäll och lättledd och alla skumraskaffärer kan förklaras med ett vackert leende.