Bamse borde vara alla tuffingars förebild, menar Ted Kjellsson.
När jag var liten var det tufft att göra vissa saker och det slår mig dessa saker ger fortfarande tuffhetsstatus bland barn och ungdomar i 9-13 år. Att frysa är tydligen det tuffaste man kan göra. Den som slänger mössan först är coolaste katten i stan.
Släng jackan och du är kingen på skolgården. Borde vara tvärtom, men av någon outgrundlig anledning premieras inte smarthet tyvärr. Att skrika högt ger också status. Gärna med bruten målbrottsröst i kombination med att sitta längst bak i bussen. Även det en helt sjuk företeelse, som snarare borde resultera i dryga böter. Mest apa vinner. Att inte gå och lägga sig är en klassiker. Nattsudd ger tuffhetspoäng. Och sova länge på morgonen tufft som satan i en viss ålder. Dygna är också sjukt tufft. Jag minns även att det var extra tufft att sitta i skolbussen och äta snickers, samtidigt som man berättade för alla att det var ens frukost.
Bubblare i kategorin tuffhet 9-13 år: Cykla utan att hålla i styret. Ta med godis på skolutflykterna. Skolka. I de något yngre åren 5-8 är det tufft att bara äga rätt leksak, eller att kunna spotta långt. Det varierar i och för sig lite, men det är en ganska oskyldig tuffhet som gäller i de åren. Ibland räcker det att komma med en färgad lugg till kalset så är du bäst. Dessvärre kan reglerna för vad som är tufft i de yngre målgrupperna variera hejdlöst från dag till dag. Ena dagen räcker det att du käkar en kanelbulle men dagen därpå ska du äta pissmyror på föris för att klara tuffhetsspärren. Sen blir det värre efter 13. Då börjar snus-, cigg- och alkoholtuffheten slå till. Det som egentligen är mest looserartat blir tufft. Snatta och skit. Sparka sönder en postlåda. Hänga på stan, gärna helt utan mål och syfte. Varför kan det inte vara tufft att vara helylle som Bamse?