Ted Kjellssons långfilm "Ensamma i rymden" går på bio nu – men var får han idéerna från?
Onda tomtar, en jantelagshämmad superhjälte, brottsbekämpande barn som bor på ett skrotupplag eller ensamma barn i rymden. Olika idéer som på ett eller annat sätt blivit till rörlig bild i något av mina projekt.
Somliga undrar hur man får idéer eller påstår att de inte har någon fantasi. Idéer och fantasi är inte något man får, det är något man måste skaffa sig och det finns olika sätt att skaffa dem. Olika sätt att träna upp sin fantasi. Sätt att få idéerna att poppa fram.
Onda tomtar-idén fick jag då jag flyttade till Norrland. Redan som barn var jag fascinerad av folktron och dess väsen. Jag började forska om väsen på hobbynivå och ganska snart blev en tanke oerhört kittlande: Tänk om väsen från folktron existerade på riktigt… Ett gediget läsande av serietidningar födde en annan idé. Långt innan superhjältar var populärt på bio, klurade jag på hur det skulle funka med en svensk superhjälte. En hjälte i jantelagens land. Denna idé fick aldrig fotfäste på den nivå jag hade hoppats, så idag har jag vidareutvecklat idén i hopp om att den ska slå rot.
Att läsa serier, forska, gå på konserter, bio eller teater, att läsa böcker eller spela spel av olika slag kan hjälpa fantasin på traven. Att träna hjärnan och fylla den med en massa gött är mitt bästa knep. Glo på folk är en annan grej som kan funka. Det finns olika knep och du vet inte förrän du provat vad som funkar för just dig.
Från det att jag var 15 bestämde jag mig för att rita eller skriva 1 timme om dagen. Ett träningsläger för hjärnan. Och som den gode Ingemar Stenmark sa: "Ju mer jag tränar desto mer tur har jag".
Så när jag tursamt nog sa ja till att besöka Profilteatern i Umeå 2012, för att se pjäsen Vial, föddes iden på att göra en svensk sci-fi på riktigt. "Ensamma i Rymden" gör sin andra helg på bio just nu.