Foto: Kallestad, Gorm.
Det blir svårt att skiva denna krönika i år. Jag har inte upplevt samma hundbajstsunami som tidigare. Vart har allt hundbajs tagit vägen? Har kommunens klistermärkesinitiativ "jag-tar-gärna-din-hunds-bajs-i-min-tunna" fungerat mot alla odds?
Men jag måste ju gnälla av mig på något. Min inre insändargubbe måste vädras. Vad finns d et då för saker att gnälla på som inte är för stort (läs: lösa världsproblem) eller för litet (läs: för mkt I-landsproblem)? Någonstans där i gråzonen mitt emellan ligger insändargubbens territorium.
Jag är ju för kulturhus, bro, invandring och har inget emot hockey. Genast försvinner en stor, stor del av möjliga ämnen. En gubbinsändare måste vara gnällig, den kan inte hylla något, då kan man lika gärna skicka in en dagens ros. En kort och koncis gubbinsändare på max tre meningar borde ju rimligtvis klassas som en dagens ris. Nåväl. Var var jag? Jo, vad ska jag gnälla på som behöver mer än tre meningar och som inte blir för puttenuttig? Något med trafik funkar alltid.
Fartsyndare på Skelleftehamnsleden? Jo, här råder High Chaparall. Både rattfyllerister, fartsyndare och avståndsvägrare har fri lejd på denna stäcka. Helt klart en kandidat för en gubbinsändare. Högerregelsokunniga på Östra nygatan? Japp, här finns det stoff. Blixtlåsvägrare på Viktoriabron vid vägbygge? Ordet medtrafikant existerar inte, det finns bara motståndare.
Annat gnällvänligt är hantverkare, några olika typer av biografbesökare, mopedmarodörer. Sen kan man gnälla på vädret, på bakåtsträvare, på framåtsträvare och på folk som gnäller… Jag vill dock slå ett slag för det berättigade gnället. Det goda gnället. Gnället som kan förbättra samhället. Rebellerna i "Star wars". Motsåndsrörelsen i V. Den vettiga insändargubben eller tanten finns.
Gnäll för the cause of good.