Tidigt i serietecknarkarriären mötte Liv Strömqvist en manlig kollega som utbrast att han hatade serier av kvinnor, eftersom de ritar bara serier om mens.
Man kan lätt konstatera att den slutsatsen är fel, snarare är menstruation underrepresenterat bland serier om man tänker på hur det faktiskt påverkar kvinnors vardag.
Andra serieskapare inspirerades av Liv Strömqvists möte. Resultatet är denna serieantologi, där hon själv inte medverkar men ett 30-tal andra serieskapare bidrar.
De korta serierna tacklar temat på olika sätt. Det är självbiografiska upplevelser, pedagogiska upplysningar, humoristiska observationer och dramatiska missöden med mera. Framför allt serier som tecknarna själva hade velat läsa. Alla dessa serier om mens som inte fanns, men som hade behövts. Men självklart svårsmält för den som inte tål att se blod. Vilket samtidigt bevisar varför en sådan här antologi gör sig så bra just som serie istället för bildlös litteratur. Tänk att lite röd färg kan påverka så mycket!
Ojämnt som antologier brukar vara men på det hela taget läsvärt för både män och kvinnor, unga och gamla. Bland höjdpunkterna: Monica Hellström som borde teckna serier oftare, Karolina Bång och Bitte Andersson som argumenterar för respektive emot menskopp, Frida Ulvegren som utbildar från grunden, Lisa Medin som tecknar fantastiskt och Stina Hjelm som är bäst och värst på samma gång.
Andreas Eriksson