Iskall brottsplats. Tarfala fjällstation i Kebnekaise-massivet. Åsa Larsson har med sina deckare placerat Lappland i det litterära strålkastarljuset.
Det blir allt svårare att besöka Ystad utan att tänka på kriminalitet, mord och korruption. Till kommunens stora glädje: Broschyren "I Wallanders fotspår" lockar på turistbyrån, bussturen "Wallander i landskapet" väntar på stationen och söker du på Ystad i telefonen är appen "In the footsteps of Wallander" ett av toppresultaten. Henning Mankells flitiga användande av södra Skånes miljöer i sina hyllade deckare har skapat en växande Wallander-turism i vad som numera kan beskrivas som Sveriges inofficiella deckarhuvudstad.
Henning Mankells författarskap är också typiskt för en av de svenska deckarnas starkaste traditioner: det lokala perspektivet. Det menar Kerstin Bergman, ledamot i Svenska Deckarakademin och redaktör för den nya antologin "Deckarnas svenska landskap".
– Landskapsskildringen är en av de riktigt stora inriktningarna i den moderna svenska kriminalromanen. I dag har nästan varenda liten ort fått sin egen deckare, säger Kerstin Bergman.
Den som vill läsa om ett mordmysterium i sina egna hemtrakter kan sannolikt finna råd i "Deckarnas svenska landskap". Den bohuslänska fiskarvardagen i Camilla Läckbergs "Isprinsessan", Karin Walhbergs skildringar av Smålands glasbruk i "Glasklart" och Norrbottens tysta skogar i Majvor Müllers "Mordplats Raitajärvi" är bara några exempel på de lokala perspektiven i boken.
– Tanken är att alla ska kunna hitta någonting man känner igen sig i. Boken ska fungera som en lokal guidebok för deckarintresserade, säger Kerstin Bergman.
Deckarexperter från Sveriges alla hörn har bidragit till antologins 25 kapitel och län. Bland annat botaniserar författaren Bo Lundin, deckarforskaren Sara Kärrholm och kritikern Katarina Tornborg i deckarfloran från sina egna hemtrakter.
– Det finns mycket länsspecifika grepp i den svenska deckaren. Resterna av Dalarnas gruvnäring, Ölands ökande turism och Jämtlands skogsnäring till exempel. Landskapsdeckarna kan också skildra de samhällsproblem som finns utanför storstäderna: avfolkning, arbetslöshet och polisbrist, säger Kerstin Bergman.
Men varför vill vi läsa om mord i våra egna hemtrakter?
– Det klassiska svaret är att det är tacksamt att ställa det hemtama och vackra mot det mörka och onda. Men det handlar också om igenkänning. I en värld där mycket förändras snabbt finns en trygghet i det bekanta, och en nostalgi om ett folkhem som man kanske kände fanns mer förr. Sen är det förstås tacksamt för författaren att skriva om sin hemtrakt, man kan området och blir ortsförfattaren på en och samma gång.
Att ha en ortsförfattare är förstås inte dåligt för orten heller, vilket Stockholms Stig Larsson-vandringar och Noras Maria Lang-turer tecken på. Internationellt har Agatha Christie och Sherlock Holmes lockat turister i årtionden, och Kerstin Bergman tror att vi kommer se mer och mer av detta även i Sverige på grund av den starka svenska deckarvågen.
– Min personliga favorit är Aino Trosells Dalarna. Hon jobbar med gruvnäringen, landskapet och det som göms och syns i samhället. Berättelsen gestaltas på flera nivåer när historien och landskapet kopplas samman i hennes böcker. Det är verkligen jätterolig läsning, säger Kerstin Bergman.
Joachim Sundell/TT
Porträtteras. Hummerfiskare på västkusten har bland annat gestaltats i Camilla Läckbergs deckare.
Löser mordgåtorna. Krister Henriksson i rollen som Kurt Wallander. Henning Mankells buttre poliskaraktär har skapat intresse för Skånes natur.