Det är knappt så att en vecka hinner gå innan jag känner att jag åter måste sjunga public services lov, hosianna! Helt kort, långkörde i vår räsersaab och scannade runt bland radiokanalerna när jag fastnade för något som lite otippat inte var klassisk musik på P2. Programmet hette ”Radio Brazzaville”, men i stället för den förväntade mixen av panafrikansk etnomusik med den torra klangen från kora och tumpiano, mbira så var det stompande housemusik som dunkade. Först ut i programmet var DJ Clocks sydafrikanska dunderhit ”Pluto (Remember You)” en synkoperad önskedröm, i stil med något som Daft Punk och Pharell kunde gjort tillsammans, fast med en typiskt afrikansk gitarrfigur som lyfter refrängen. Låten borde ha chansen att bli en rätt stor grej i Europa också, men jag kan inte dra mig till minnes att jag hört den någon annanstans än i det kommersiella mörker som är Sveriges radio P2.
I Johannesburg är house musikstilen numero uno, till en sådan nivå att rätt många där tycks tro att stilen har sitt ursprung i Afrika. Även om särprägeln är ganska tydlig så vilar den ändå på samma grund som de nordamerikanska och europeiska äldre syskonen. Det vill säga att särprägeln inte är så tydlig som när amerikansk soul och pop blev calypso och reggae genom suset och bruset i de karibiska etervågorna, utan mer som en tvilling som växt upp hos sin onkel på andra sidan jorden. Vet inte om det går begripa, men bättre än så förmår jag inte beskriva det. ”Radio Brazzaville” svepte vidare till Angola och jag oroade mig enbart över att jag snart skulle vara framme och bli tvungen att kliva ur bilen och lämna denna houseodyssé bakom mig. För när ens egna magra besparingar inte räcker till några utlandsresor, då får man resa via tv:n och musiken.
Magnus Ericsson