Foto: Film Frame.
På onsdag går "Star Wars: The force awakens" upp på biodukarna. För oss som inte ser filmen på premiären innebär det hårda vardagsprövningar. Som alltid när det gäller extremt efterlängtade storproduktioner är risken att få saker avslöjade på förhand kolossal. Vardagen förvandlas till en katt-och-råtta-lek. Du förvillar dig in ett livs levande paranoia-thriller. Plötsligt hör du kollegorna vid bordet intill säga något om Darth Vader. Du hajar till. Darth Vader, tänker du, varför pratar de om Darth Vader en torsdag? Det förr så harmlösa fikarummet har med ens förvandlats till en fälla. En rävsax, en snara, en alldeles för trång kondom. Du ursäktar dig från bordet. "Rasten är inte slut än", anmärker Gitt, 57, blivande förtidspensionär. "Urinsten" haspar du ur dig och låser in dig på toaletten.
Mobilen vibrerar i fickan. Barndomsvännen som flyttat till Abisko har lagt upp en bild på Facebook, men du vågar inte titta. Att scrolla bland inläggen är som att leka rysk roulette. Du stannar kvar på toaletten, i timmar. Väntar, tar djupa andetag, in och ut. Senare, på gymmet, råkar du höra karlarna i duschen nämna Hoth. Isplaneten Hoth i !Empire strikes back". Hoth, tänker du, varför pratar de om Hoth en torsdag? Håret reser sig på armarna. Du nästan ramlar ut ur omklädningsrummet med byxorna runt anklarna.
Inne på Ica tvingas du dröja kvar vid bindorna. Du vill egentligen ha lite prästgårdsost men vid mejeridisken står två damer och pratar Mark Hamill. Mark Hamill, en torsdag! Hemma frågar frun om du sett den roliga bilden på hunden på Facebook, den som Malte postade. Nej, säger du, och innan frun hinner säga något mer (som rent teoretiskt skulle kunna vara en spoiler) går du och lägger dig, utan mat i magen, utan att ha kollat Twitter, utan att ha sett den där roliga bilden på hunden som Malte postade. Och så ser det ut, dag efter dag; livet för oss som väljer att inte se filmer eller tv-serier på premiärdagen.
Carl Brännström