I kommande "Avengers: Age of Ultron" väcker Iron man (Robert Downey Jr) en fredsbevarande artificiell intelligens till liv. Den kallas Ultron, tar fysisk robotform och lär sig snabbt. Men planen om fred går i stöpet när Ultron får för sig att mänskligheten är det största problemet och beslutar sig för att utplåna den.
Intelligenta robotar och sluga datorer som påverkar och hotar allt mänskligt liv är inget nytt scenario inom populärkulturen. Ultron har funnits i olika former inom Marvel-universumet sedan 1950-talet. Allra först på bioduken var förmodligen maskinmänniskan Maria i Fritz Langs "Metropolis" (1927) och klassiker på området är den milt destruktiva datorn HAL i "År 2001- ett rymdäventyr" (1968), klonerna i "Blade runner" (1982) och den onda mjukvaran Skynet i "Terminator"-serien. Det verkar som att konstnärer och filmskapare har haft på känn det som många forskare nu på allvar varnar för: Robotarna kommer att orsaka vår död.
Fysikern Stephen Hawking skrev en uppmärksammad text i The Independent i fjol där han varnade för konsekvenserna av artificiell intelligens, AI. "Att lyckas skapa AI skulle vara den största framgången i mänsklighetens historia. Dessvärre kan den också bli den sista", skrev han och syftade på det som kallas för teknisk singularitet. Det är ett än så länge teoretiskt läge som uppstår när AI blir så smart att den själv kan bygga en ny, bättre AI och utvecklingen skenar i väg bortom mänsklighetens kontroll.
Och Hawking är inte ensam. Ett flertal Silicon Valley-entreprenörer har också uttryckt sin oro och påpekat behovet av etiska riktlinjer i utvecklingen av AI. Den svenska Oxford-forskaren Nick Bostrom beskriver i sin bok "Superintelligence" hur AI-bollen kommer i rullning och en intelligensexplosion med förödande konsekvenser för mänskligheten följer.
Men alla forskare är inte lika skeptiska till utvecklingen. Petter Ögren är lektor och forskar i robotik och autonoma system på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. För honom kom Stephen Hawkings utspel om AI som en överraskning.
– Jag ser inte den hotbilden. För mig handlar AI och robotik om att vi automatiserar och skapar maskiner som kan klara lite mer praktiska saker hela tiden, som robotdammsugare eller sökalgoritmer på nätet. Det är små, praktiska maskiner men det är oerhört långt till att de kan förstå sin omvärld.
Petter Ögren tror att föreställningarna om vad AI kan innebära börjar skena i väg delvis på grund av AI-forskarna själva. Eftersom de gärna vill få så stort genomslag och så mycket medel som möjligt beskriver de ofta potentialen i sin forskning med suggestiva namn, som "machine learning" och "deep learning" vilket antyder självlärande system i en mycket djupare, mänsklig mening.
– Men det handlar om ett extremt grundläggande lärande, kanske om ett program som känner igen kattungar bland tiotusen bilder. Allmänheten kopplar ihop det med att en dator kan göra snabba beräkningar men även om vi skulle ha en oändligt snabb dator så skulle vi ändå inte veta hur den kan bli lika smart som en människa. En farthållare i en bil förstår gas och broms men inget mer.
Men på sikt kanske?
– Det är ju inte omöjligt att någon lyckas med det någon gång men inga av de metoder vi har sett i dag kommer att leda dit. Det är mer en spännande story och jag tror inte att det finns ett hot på någon rimlig sikt.
På ett filosofiskt plan är det också intressant att ifrågasätta varför en avancerad artificiell intelligens nödvändigtvis skulle använda sitt överläge till att förinta oss underlägsna. Är det destruktiva draget kanske bara typiskt mänsklig projicering?
Enligt Computer Sweden skriver ovan nämna Nick Bostrom i en av sina artiklar att en superintelligent artificiell intelligens visserligen skulle kunna ha ett godtyckligt mål, som att maximera antalet gem i världen. Men eftersom det finns en risk för att människan skulle slå av maskinen och antalet gem i världen då skulle minska, skulle den supersmarta maskinen se det som en bra sak att människorna försvann.
Både på film och i verkligheten är det ofrånkomligen i domedagsscenariot vi tycks hamna.
Miranda Sigander/TT
Det är oerhört långt till att de kan förstå sin omvärld.