Ingen kan skriva om människor som lever i gränslandet mellan normalitet och sjukdom som Beate Grimsrud. Den förra boken "En dåre fri" fick Sveriges Radios Romanpris 2011. Den nya romanen handlar om fyra ensamma och udda personligheter i yngre medelåldern som bor på Södermalm i Stockholm, den stad där 51 procent lever ensamma.
Siri äger en secondhandbutik och har så stark barnlängtan att hon blir skengravid, men får hjälp av att komma vidare. Louise, hennes amerikanska väninna, jobbar som sminkös på TV4, och hanterar sin ångest genom att skära sig. André arbetar som anestesisjukskötare och bär sin bästa vän, katten Kassandra, på axeln. Han har kontakt med sjukhusfotografen Tomas som vill att allt ska vara som han har bestämt i förväg, annars blir det kris.
De här personernas vardag är berättelsens kärna, deras tankar och kamp för att få verkligheten att hålla sig kvar efter sömnlösa eller mardrömsfyllda nätter. Beate Grimsrud skildrar dem med integritet och humor och formulerar samtidigt filosofiska funderingar över samtiden. Vem är egentligen normal? Hennes språk är levande och formuleringarna fina.
André säger: "Varje eller varannan människa ett halvöppet fönster. Ögon som kikhål i kroppens låsta dörr. Hjärtat i en gungstol i vardagsrummet. Att lära känna någon är att flytta in i ett rum i taget."
Maria Eriksson