På besök. Annelie Bränström Öhman föreläste om Sara Lidman i författarens hemby Missenträsk.
Nasaloppet har nyss passerat. Bygdegårdsföreningen bjuder på berättarmöte med hjortronvåfflor i Saras gamla skola. Ortsbor och tillresta är på plats. I månaden mars, när ljuset återvänder: "Men i Missenträsk lyser solen och snön är gnistrande vit och himlarna lågar."
Annelie Bränström Öhman visar hur dagböcker och romaner bildar en enhet. Hur spår och trådändar tas upp, granskas, förkastas, vävs in i verket. Hur viktig naturen, byn och dess invånare är för romanernas framskrivande. "Jag älskar byn – som minne - som nutid – som luft och folk. Gode Gud låt mig leva och skriva nåt bra om denna by."
Saras arkivforskning berikas av bybornas historier och minnen. Av detta skapas en berättelse mellan tiden för "befolkandet" och "avfolkandet" av övre Norrland. Annelie visar hur Sara tar byn Missenträsk ut i världen och småningom återför världen till byn.
Byn bär sin författare. Kärleksfullt skildrar dagboken bygemenskapen. Sara är byberoende. Hur skulle hon annars hunnit till Glommersträsk före sista posttömningen? Byns angelägenheter är hennes. Valborg, majstämma. älgfest, potatisplockning, middagar. Gymnastiken! "Igår kväll hade vi promenad+gymcirkel. Travar runt byn Ragnhild Alma Lena Frida Hilja Hilda och jag."
När Sara utnämnts till hedersdoktor överraskar utklädda bybor "nöjdoktorn" med fest. "Jag var tvungen att klä upp mej i promoveringsstassen! Och så berättade de Historier och historier."
Så övergår dagen i spontana minnen. Om gårdsbilen, smärtans boning, karlavarelsen. Stoff finns för fler program i berättarcentrum Missenträsk.
Harald Larsen