Skelleftebon Martin Lindh gör i november 1966 en sen kvällstur för att ladda upp bilbatteriet. Vid Medle-dammen kör han nästan på en lastbil med släckta lyktor, och ser ett bylte åka ner i vattnet och i egna lyktskenet även ansiktet på en man.
Först i augusti 1967 förstår Martin Lindh att iakttagelserna kan bidra till lösningen på en mordgåta. Det handlar om köpmannen Axel Andersson, som bragts om livet i hemmet utanför Umeå året innan och nu återfunnits död i kanalen till Kvistforsens kraftverk.
Martin Lind är en duktig tecknare och har gott minne. Han kontaktar polisen som identifierar mannen på teckningen, men utredningen går i stå utan att Martin Lindh känner att man tagit hans vittnesmål på fullt allvar. Däremot hinner han uppleva sig själv hotad av någon eller några som kan ha varit inblandad i det han såg. Andra indicier tycks också finnas, men fallet preskriberas 1991.
Om detta handlar Martin Lindhs "Stöcksjömordet – en bok om brott och brottsoffer". Där levandegörs även vem personen Axel Andersson var. Ett avsnitt om situationen för brottsoffer i stort samt andra berörda kompletterar skildringen.
Martin Lindh är en sen debutant i författarskrået, men hans skrift platsar gott i höstens bokflod. Det är lätt att förstå den livslånga frustrationen. Ett fall för Leif GW Perssons historiska återblickar?
Stefan Holmberg