Det är några år sedan Amerikas förenta stater räddade världen från ett massivt angrepp från utomjordingar på självaste självständighetsdagen.
Som du säkert förstår av titeln så kommer det nygamla aliens på besök till jorden den här gången.
De är starkare och mer förberedda än någonsin och de väljer naturligtvis återigen den 4 juli för sitt anfall.
Det bästa jag kan säga om den här uppföljaren är att det inte viftas lika mycket med den amerikanska flaggan när världen räddas.
Precis som när Island besegrar England i fotbolls-EM så handlar det istället om att vi människor måste hjälpas åt för att stoppa det främmande släktet med sina långa tentakler. Tillsammans är vi starka är stridsropet.
Så det finns både asiater och afrikaner som hjälper till i den från början så nederlagstippade striden.
Men naturligtvis är det USA som står för merparten av hjältemodet. Fast det är en ny generation som tagit över.
Jake Morrison och Dylan Hiller är sönerna till två av dem som visade vägen mot seger i första filmen.
Förre presidenten Whitmores dotter finns också med som en person i berättelsen.
För det var ju president Whitmore som räddade jorden förra gången genom att själv hoppa in ett stridsplan. Och han får en viktig roll även den här gången - även om han numera ses mest som ett original.
En del andra veteraner dyker också upp i berättelsen. David Levinson är till exempel forskaren som söker efter gåtans lösning och han spelas fortfarande av Jeff Goldblum.
Det är naturligtvis snyggt gjort. Det har lastats in många miljoner dollar för att göra stridsscenerna så autentiska som möjligt. Det finns också några ögonblick då det verkligen känns som att hela vår jord håller på att gå under - naturligtvis i 3D för den som så önskar.
Samtidigt har så mycket av resurserna lagts på de ögonblicken att själva historien känns tunn, väldigt tunn.
Visst är det dramatiskt när skolbarn hamnar mitt i striden. Eller när en nyfödd baby hotas att lämna jordelivet lika fort som hon fötts.
Men det känns verkligen som att regissören Roland Emmerich satsar så överdrivet mycket på just det sentimentala att det bara känns gråtmilt istället för spännande.
Av skådespelarna så är det inte den nya hjältarna Liam Hemworth (Jake) och Jessie T Usher (Dylan) som är de som berör mest.
Jag gillar i stället Deobia Oparei som spelar stridsherren Umbuto och Travis Trope i rollen som den rolige Charlie Miller – Jakes vapendragare.
Av kvinnorna fastnar jag mest för Charlotte Gainsbourg som spelar den intelligenta forskaren Catherine Marceaux.
Regissören Roland Emmerich satsar så överdrivet mycket på just det sentimentala att det bara känns gråtmilt istället för spännande.