Irene närmar sig 50-strecket när livet plötsligt vänds upp och ner. Efter att i många år levt ett ganska inrutat liv på gården med sin familj, får hon plötsligt veta att maken träffat en annan. Men istället för att bli ett offer för omständigheterna, får hon oanade krafter och tar ödet i sina egna händer. Istället för att bli lämnad av sin make, är det hon som lämnar honom och beger sig ut i det okända.
Med stort självförtroende, en påhittad professorstitel i ämnet kaos och det improviserade efternamnet Panikowskij beger hon sig ut på en föreläsningsturné i glesbygden. Med avstamp i Nordmaling börjar hon skapa sin nya identitet, på egna ben utan familjen.
Och samtidigt är en meteorit på väg mot Jorden. Ja, ni läste rätt – en meteorit. Irenes livsöde tangerar även osannolika händelser ibland.
Carin Hjulström berättar med ett högt tempo, känsla för små detaljer och många underhållande infall. Irene är bokens starkast lysande stjärna, men vi möter många färgstarka personligheter längs vägen. Och inte minst rafflande handling på platser som sällan får strålkastarljuset på sig.
Det är bra nära att spåra ur mot slutet, men vid det laget har Irenes (och författarens) entusiasm smittat av sig så pass att man köper upplägget. Tilltron på människors påhittighet och den positiva glesbygdsromantiken gör detta till en varmhjärtad och underhållande feelgood-roman som man blir på gott humör av.
Andreas Eriksson