Rakhsha Razani. Foto: Amanda Reventild
Kriser och konflikter har plågat vår värld och drivit människor på flykt i alla tider. En gång var den islamiska revolutionen i Iran och kriget mellan Iran och Irak förstasidesnyheter på samma sätt som Syrien-konflikten är det idag. Rakhsha Razani var en av dem som flydde från Iran under denna turbulenta tid. Hon hamnade i Sverige 1986, och har gått igenom den resa som knappt börjat för många idag: att lära sig ett nytt språk, förstå en ny kultur, utbilda sig, skaffa arbete, försörja sig själv. Många svårigheter, även efter att hon kom till Sverige.
Detta självbiografiska seriealbum ger en bra sammanfattning av de historiska händelserna och vad de innebar för Rakhsha Razani personligen. Hennes känslor – hopp, oro, förtvivlan, frustration – är väldigt påtagliga. Och allt beror inte på de stora politiska konflikterna; vardagslivet hade sina svårigheter även innan revolutionen. Det är en vackert illustrerad berättelse, men tyngden ligger på texten. Boken hade mått bra av större samspel mellan text och bild. Rakhsha Razani är en skicklig illustratör men når inte ända fram med bildberättandet.
Det är det en allmänbildande och stark berättelse, men tyvärr verkar Rakhsha Razani själv fortfarande ifrågasätta sina livsbeslut och bekymra sig för framtiden. Jag önskar att hon kan läsa sin serieroman med samma ögon som en utomstående gör, för då framstår hon som en stark, handlingskraftig och inspirerande kvinna.
Andreas Eriksson