Morden i Midsomer. Foto: All3Media/SVT
Just detta ämne har jag berört förr. Amatörrecensenterna som kommer ut ur biosalongen efter att nyss ha sett senaste "Sagan om Ringen"-filmen och säger: "Nej det var för overkligt."
Men det tror fan det. Alver och skit. Drakar! Albinoschitzokortvuxenkleptoman med förföljesemani som förföljer en annan slags kortvuxen med storlek 48 i skor (fast helt utan skor!) och dennes korpulenta kompis med 48 i skor. Overkligt. Oftast är det "Beck"-fansen som drar overklighetskortet. Men det är lika ofta som samma "Beck"-fan sitter och njuter av sjukt overkliga "Morden i Midsomer". Snacka om overkligt! Man avverkar ju folk som om det vore konstant älgjakt.
Jag minns att jag var så sjukt besviken på "Dallas" som barn för att som aldrig åt upp sin mat på restaurangen. Och varför fick man aldrig se dem kissa eller bajsa? Jag växte upp och blev äldre. Insåg att ett skrivet manus med en massa ät och bajsscener kanske inte skulle bli så bra. Men sen kom Kjell Bergqvist och visade att man visst kan äta och rabbla repliker i film och tv. Smaskreplikernas mästare. Men det ändrade inte så mycket. Vardagsrutiner gör sig inte så värst bra på film om de inte är snyggt stiliserade till förtexterna som i inledningen till "Dexter", eller är en del av historien.
Ett verklighetsberättarknep användes ju i "24" och var fräscht när det kom. De körde realtid. Att tiden på avsnittet var samma som tiden som fortlöpte i storyn. Jag tyckte att det var coolt. Samtidig väcktes min "ska-de-inte-kissa-snart-fäbless" till liv igen.
Att sen verkligheten överträffat dikten många gånger är en annan sida av samma mynt. Men hur tror ni att "Beck"-snubben skulle reagera om jag pitchade följande: Tänk en pappa som låser in sitt barn i en källare i 15 år och skaffar en alternativ familj där nere? Svaret skulle inte dröja på sig:
"Overkligt, som värsta grottrollet ju. Sämre än 'Sagan om Ringen'."
Ted Kjellsson