Den franska författaren Marguerite Duras är alltid läsvärd, därför är det välkommet att flera av hennes böcker översätts till svenska nu i vår. "Vicekonsuln" utgavs 1966 och utspelar sig i Kambodja och Indien, i det Sydostasien som hon växte upp i men sedan bara återvände till i sitt skrivande.
Den skildrar den koloniala världens inhägnade miljö där kolonialtjänstemännen lever lyxliv i den indiska hettan i Calcutta. Utanför finns de fattiga, leprasjuka och tiggare i en sådan mängd att européerna har svårt att värja sig. Vicekonsuln, som begått ett brott och väntar på att få besked om sin fortsatta placering, osynliggörs och mobbas av de övriga. Den slutna kretsen tål inte avvikare - "Ursäkta oss, men er personlighet intresserar oss bara i er frånvaro".
Genom det avskalade språket och dialogerna gestaltar hon efterhand relationerna och vicekonsuls känslor för ambassadörens fru. I kontrast till denna tillvaro finns berättelsen om tiggerskan. Det är ofrånkomligt att dra paralleller till vårt liv, där vi tillhör de lyckligt lottade som möter dem som sitter på knä och tigger varje dag vid matvarubutiken.
Marguerite Duras visar vad ojämlikheten gör med oss, ibland väcker den medkänsla och handling, ofta skuld och genans, i värsta fall leder den till ilska och våld. Den är skrämmande aktuell och mycket bra.
Maria Eriksson