Stephens Kings ”det” är en ruskig roman - en av hans bättre när det gäller att sprida skräck.
Kombinationen barn och clowner som bittra fiender är så motsägelsefull att bara det skapar en olustkänsla som är svår att beskriva i ord.
Det bara huttrar till i magen och tanken är att det här inte kan vara sant – vilket det givetvis inte heller är.
Vi är också många som har en relation till TV-serien som gjordes 1990, videoålderns gyllene tid. Det var många som kunde se den fastän de inte hade åldern inne för barnförbjudna filmer.
Med den nya bioreglerna kan de från 11 år se nya ”Det” i vuxet sällskap och det kanske kan behövs någon att hålla i handen – speciellt för oss lite räddhågsna vuxna …
För inledningen av ”Det" är verkligen obehaglig.
En så himla söt kille, Georgie, råkar ut för den så skrämmande clownen mitt under en lek med en pappersbåt som hans kärleksfulla storebror gjort åt honom.
Och mitt där i avloppet sitter han, clownen Pennywise, med sina otäcka ögon, hemska smajl och förföriska röst.
Bill Skarsgård gör verkligen Pennywise till en suspekt figur som det är lätt att få mardrömmar av.
Det enda jag hoppas är att Bill Skarsgård inte fastnar i det här skräckfacket. För han har så mycket mer i sig som skådespelare.
Till skillnad mot TV-serien handlar det här bara om barnens kamp mot de helvetiska krafter som sätter den lilla staden Derry i gungning.
De vuxnas kamp mot ondskan kommer i del 2.
Jag blir verkligen berörd av storebror Bills sorg över att ha förlorat sin älskade lillebror.
Det lyser igenom i många sekvenser hur han känner sig skyldig – ett barns dilemma i det så ofattbara.
Jaeden Lieberher gör porträttet av Bill till något riktigt fint.
Den enda tjejen i sällskapet, Beverly, spelas också på ett utmärkt sätt av Sophia Lillis.
Hon får fram en ung tjejs kamp för sin integritet på ett sätt som griper tag i mig.
Jag gillar också att de tidvis mobbade barnen visar sig vara dem som vågar ta upp striden mot de onda krafterna och sina egna rädslor.
Tillsammans är vi starka.
Det här är med andra ord en film som framförallt skräms men också visar upp social empati.
Hur barn som inte accepteras på grund av olikheter hittar en gemensam strategi för att stoppa sina plågoandar. För mobbning av barn kan upplevas som ett rent helvete för dem som drabbas och vuxenstödet uteblir.
För de vuxna i handlingen har inte mycket gott att komma med.
Bill Skarsgård gör verkligen Pennywise till en suspekt figur som det är lätt att få mardrömmar av.