Duktig. Rakel Wärmländer står för en bra insats i filmen.
Jag vet att den här filmen tituleras som en komedi. Jag är tveksam till det men kan sträcka mig till dramakomedi.
För det här är många gånger en relationsberättelse värdig Lars Norén även om det i filmen anknyts till Ingmar Bergmans ”Fanny och Alexander”. Det är inte bara komplicerade familjeförhållanden, när alkoholen kommer med i bilden så blir det också uppgörelsernas tid.
Det handlar annars om det strävsamma paret Ulf och Monica som kommer från Alingsås för att fira jul tillsammans med sina barn i Stockholm. Något som bara borde innebära glädje och gemenskap och Kalle Anka klockan tre. Men det visar sig snabbt att det handlar om motsatsen.
Parets son Oscar är nämligen homosexuell – något pappa Ulf har väldigt svårt att acceptera. När det dessutom visar sig att Oskar och hans sambo Simon har en inneboende kvinna – gravid i nionde månaden med någon av killarna blir det än mer ångestladdad för Ulf.
Ulf spelas av Robert Gustafsson och han är den som lockar fram mest skratt. Han är så himla rolig med sina förutfattade meningar och trånga livssyn. En gnällgubbe som vi egentligen inte borde skratta åt – men det är omöjligt att låta bli.
Maria Lundqvist är också riktigt bra som Monica. Hon älskar sin man och försöker upprätthålla en betydligt snällare fasad än sin hulda make. Men hennes kommentarer är ofta precis lika bitska.
Jag berömmer också Rakel Wärmländer som spelar Cissi. En kvinna som helt oförskyllt hamnar i skottgluggen för denna många gånger så obehagliga släktfejd.
Däremot känns det förlovade paret Anastasio Soulis (Simon) och Anton Lundqvist (Oscar) lite för menlösa i sin jakt på att skapa den perfekta julen.
Om inte ens föräldrar kan acceptera en för den man är så finns det ingen anledning att fjäska för dem. Det är alltid föräldrarnas plikt att ställa upp för sina barn.
Regissören Helena Bergström har också satt sig själv i en roll, som mamma till Simon. Jag känner att det inte blir helt lyckat. Helena spelar över alldeles för mycket och hon hade nog behövt bättre personinstruktioner än sina egna.
Lägg där till hennes grekiska före detta man, hennes nya muslimska pojkvän, Oscars nyseparerade syster och två mindre barn så har ni rollistan i det närmaste komplett.
Så jag tycker inte att det här är alldeles underbart roligt men det är ändå en film med kvaliteter som framför allt stavas Robert Gustafsson och Maria Lundqvist.
En gnällgubbe som vi egentligen inte borde skratta åt – men det är omöjligt att låta bli.
Kärleksfullt. Maria Lundqvist och Robert Gustafsson i ”EN underbar jävla jul”.