Visst kan det vara lite spännande med en tjej som actionhjälte. Och det är precis vad Charlize Theron spelar i “Atomic Blonde”.
Samtidigt är det kvinnliga inget som det går att sätta betyg efter. För det här är mycket mer boom-krasch-bang än innehåll. Det känns som att hela konceptet har slarvats bort för att få in så många slagsmål som möjligt.
För den här agenthistorien utspelas i en spännande tid och en ännu mer spännande stad.
Det handlar om Berlin 1989. Just vid tiden för murens fall, en av världshistoriens största händelser, och även en av de bästa.
Lorraine Broughton, en kvinnlig motsvarighet till James Bond, skickas till Berlin för att fixa en superhemlig lista över många agenters hemliga agenda. Hon är anställd av MI6 men upptäcker direkt att hennes hemliga identitet är röjd. Redan på flygplatsen blir hon attackerad av KGB, den ryska underrättelsetjänsten.
David Percival är den lokala brittiska chefen i smältdegeln Berlin, en charmig men till synes väldigt opålitlig man. Han har dessutom kontakt med den avhoppade östtyska Stasi-agent som fixat fram det hemliga materialet.
Det är inte alltid så lätt att hänga med i svängarna i handlingen. Men det slutar alltid med ett slagsmål oavsett var Lorraine befinner sig och vem hon träffar. Så det här är en alldeles ordinär actionfilm där Charlize Theron får visa att hon kan fightas.
Dessutom visar det sig att det kan vara en fördel att ha högklackade skor som agent. Det kvinnliga, är förstås positivt på sitt sätt. Men en manlig hjälte hade förmodligen inte behövt så många avklädda scener.
James McAvoy har den manliga huvudrollen och han behöver inte slåss lika mycket. Om det sedan är bra eller dåligt i en sådan här film är inte så lätt att avgöra.
Bill Skarsgård har en biroll som östtysk frihetsivrare och han sköter sig bra.