Adelsdam. Judi Dench agerar som adelsman. Här tillsammans med Olivia Colman. Foto: NICOLA DOVE.
Deckardrottningen Agatha Christie är fortfarande av världens mest lästa författare.
Och mest känd av alla hennes böcker om den belgiske detektiven Hercule Poirot är förmodligen ”Mordet på Orientexpressen” eftersom den filmats några gånger.
Senast var 1974 då Ingrid Bergman Oscarsbelönades för bästa kvinnliga biroll.
När nu Kenneth Branagh gör film om den mustaschprydde gentlemannen försöker han naturligtvis hitta något nytt.
Och han gör sin Poirot något mer världsvan men med samma knipsluga intellekt.
Inledningen är däremot tillagd. När Poirot på ett enkelt sätt löser alla världsreligioners problem i Jerusalem.
Nämligen att istället för att skylla på en Gud hittar en skurk som ärar Mammon och ser oroligheter som en chans att förstärka sin egen position. Kanske en sorts filosofisk tanke från Branagh själv.
Berättelsen utspelar sig annars på ett tåg som du säkert har förstått. Ett på sin tid, 1930-talet, lyxig företeelse.
Och Branagh har verkligen lyckats få fram lyxig ångloksromantik där bara det bästa är gott nog åt de prominenta förstaklassgästerna.
Sedan blir en av dem mördad och Poirot får ett av sina svåraste fall att lösa. Vem har mördat den amerikanske affärsmannen?
För mig som läst både boken och sett den gamla filmen så försvinner förstås en del av spänningen – annars hade jag inte varit smart nog att räkna ut vem som är den skyldige …
Samtidigt kanske den här formen av klassisk pusseldeckare är lite otidsenlig.
Branagh har nu lagt till någon actionscen men det känns mer malplacerat än att tillföra något till handlingen.
Hur som helst, Kenneth Branagh spelar själv huvudrollen som Poirot och det finns inte så mycket att säga om det. Han lyfter fram en kultiverad man med väldigt många små egenheter som samtidigt trånar efter sin förlorade kärlek.
Däremot finns det många biroller där stora stjärnor ställer upp och kunde ha fått mer plats.
Michelle Pfeiffer spelar till exempel en utmanande kvinna på sitt samtidigt så sensuella sätt. Och hon blir bara vackrare med åren – om det nu är tillåtet att skriva det.
Jag fastnar också för Willem Dafoes lite kluriga tyska professor som har tydliga rasistiska fobier.
För att inte tala om Judi Dench som ger sin adelsdam en aura av· ”Här är det jag som bestämmer!”.
Till sist: Johnny Depp behöver inte agera onykter den här gången vilket känns som en lättnad för oss alla som verkligen gillar hans skådespelarkonst.
Branagh har verkligen lyckats få fram lyxig ångloksromantik där bara det bästa är gott nog åt de prominenta förstaklassgästerna.
Ångloksromantik. Kenneth Branagh spelar Hercule Poirot i nyinspelningen av ”Mordet på Orientexpressen”. Foto: NICOLA DOVE.